Möte 2021-06-09

Lägesrapport om covid-19 och vaccination

Föreligger uppföljningsrapport 1 (januari-april) för Regionkontoret, för styrelsens godkännande. Delar av rapporten kommer att upptas i Region Hallands samlade redovisning.

Region Hallands arbete under inledningen av 2021 har präglats påtagligt av den pågående pandemin. Både vad gäller hälso- och sjukvård samt övriga delar av verksamheten.

Smittspridningen i Halland har under lång tid varit den högsta i landet, vilket har återspeglats i ett högre behov av slutenvård och intensivvård. Det akuta inflödet till öppenvården vid Hallands sjukhus har varit lägre än före pandemin och den planerade produktionen har varit lägre som en konsekvens av de omställningar som krävts för att möjliggöra pandemivård.

Trots den rådande situationen är Region Halland i nationell jämförelse bland de tre regioner som har bäst tillgänglighet både till nybesök och till operation/åtgärd. Pandemin har även medfört att besök i form av distanskontakt (telefon eller video) har ökat och blivit en del i ordinarie vårdutbud inom flera verksamheter.

Under årets första månader pågick ett intensivt arbete med att analysera och bedöma de inspel som kommit in under höstens remissprocess av Hallands regionala utvecklingsstrategi 2035 (RUS). Under april antog regionfullmäktige den regionala utvecklingsstrategin.

Region Hallands sjukfrånvaro är fortsatt förhöjd och är starkt kopplad till pandemin sedan mars 2020. Det gäller främst den korta sjukfrånvaron. Från och med februari 2021 ses dock en generellt sjunkande sjukfrånvaro. Förhoppningen är att denna trend håller i sig med fortsatt vaccinering.

Regionens balanskravsresultat prognostiseras till 538 mnkr och därmed beräknas regionen uppfylla kommunallagens krav på en ekonomi i balans.

Årets budget påverkas fortsatt av den pandemi som råder och som Halland tar sig igenom med ett gott resultat. Samtidigt som vi behöver ta höjd för de konsekvenser som följer en pandemi, ser vi nu att vi är på väg mot ett nytt normalläge. Det vi går igenom, skapar behov av att omsätta lärdomar och samtidigt hantera följder av ett tufft år. Behovet av återhämtning för såväl system som för våra medarbetare ska balanseras med uppgiften att omhänderta det vårdbehov som vi idag inte vet allt om.

Att leda långsiktigt och omhänderta kortsiktiga behov
Erfarenheterna sätter ljuset på dilemmat med långsiktiga strategier i en snabbt föränderlig tillvaro. Vi ser behov av att utveckla vår förmåga att balansera och hantera det långsiktiga utvecklingsarbetet med det kortsiktiga behovet av att kunna ställa om utifrån att verkligheten förändras. I denna budget fortsätter vi att bygga in beredskap för att omhänderta det oförutsägbara, samtidigt som vi står stabilt i vår leverans av välfärdstjänster. Alla regioner i Sverige får riktade statsbidrag och så även för att hantera kostnader kopplade till pandemin. Statsbidragen budgeteras centralt och utgör en del av den samlade finansieringen för att utveckla hela regionens hälso- och sjukvårdssystem utifrån den nationella styrningen. I Region Halland behöver dessa medel användas klokt så att vi säkerställer en beredskap för att hantera kortsiktiga behov, utvecklingsbehov och en robust struktur för välfärdstjänster. Vår region möter upp statsbidragen för att kompensera pandemins verkningar. Ett exempel på detta är det utökade driftsbidraget som ges till kollektivtrafiken.

Nya lärdomar
Vi kan konstatera att det varit en framgångsfaktor att förra årets budget skapade förutsättningar för den flexibilitet som behövs i en kris. Region Hallands medarbetare har visat prov på en enastående förmåga och uthållighet i att ge god vård även under en svår tid. Det visar på stor förmåga till omställning bland både medarbetare och verksamheter.

En del av de nya lärdomarna handlar också om kombinationen av vårdutbudet i fysisk- och digital tappning. Detta innebär nya perspektiv på de utrednings- och utvecklingsarbeten som påbörjats och behöver fortsätta, kopplat till vårdens utbudspunkter.

Hållbarhetsperspektiv i årets satsningar
Nu när vi rustar för det nya normala och ett hållbart Halland, tar vi ett större grepp om arbetet med att minska klimatpåverkan och ökar takten i att effektivisera användning av naturresurser. Det handlar om vårt arbete med skog, vatten och jordbruk, men också med en hållbar infrastruktur. Andra allt viktigare värden handlar om individens behov av att kunna utvecklas på jämlika och jämställda villkor. I vår budget gör vi satsningar på tidiga insatser för barn och ungas hälsa och utveckling, införande av tarmcancerscreening, psykiatrisatsningen “Peer Support”, satsningen på basutbildning för undersköterskor samt en ökad kvalitet inom palliativ vård.

Budget 2022 – en vägledning för ett nytt normalläge
Kort sagt är årets budget en vägledning som möjliggör fortsatt utveckling med hjälp av nya perspektiv och lärdomar. Årets satsningar spänner över individens olika faser i livet och leder oss mot ett mer sammanhållet, hållbart och livskraftigt Halland.

EU:s program och fonder är viktiga verktyg för genomförande av den regionala Tillväxtstrategin för Halland. Flera av EU-programmen kräver medfinansiering. I Halland har man arbetet med en modell för medfinansiering som bygger på förtroende och tillit till varandra. Modellen är en grund för att effektivisera och underlätta uppfyllandet av målsättningarna i Hallands Tillväxtstrategi. Genom en regional medfinansieringspott med medel från både Region Halland och de halländska kommunerna underlättas projektverksamheten. Projekten behöver genom potten endast göra en ansökan istället för separata ansökningar till respektive finansiär.

Överenskommelsen styr prioriteringen av den regionala medfinansieringen. Utgångspunkten är att följa finansieringen från tidigare överenskommelser där kommunerna finansierat med 10 miljoner kronor per år och Region Halland med 7 miljoner kronor per år. Finansieringen för kommunerna är baserad på befolkningsmängd vid ingången av avtalet och gäller för perioden 2021 till 2027. Den högre finansieringen som kommunerna har om 3 miljoner kronor per år är till för att finansiera bland annat Lokalt ledd utveckling i Halland. Denna pott utgör en egen del av den regionala medfinansieringen.

Överenskommelse gäller under förutsättning att den godkänns av samtliga parter.

Enligt paraplyavtalet i Västsvenska paketet (VP) skall varje part godkänna nya projektavtal. Projektavtal gällande nya åtgärder inom en ram om 300 mnkr har tagits fram. Åtgärderna har förhandlats fram mellan parterna och Västsvenska paketets ledningsgrupp rekommenderade 2021-03-25 parterna att godkänna avtalet. Tillväxtutskottet föreslås rekommendera regionstyrelsen att godkänna projektavtalet.

Två av åtgärderna är tänkta att huvudsakligen finansieras av den nationella planen för transportinfrastruktur 2022-2033. Västsvenska paketets finansiering blir då en medfinansiering av den nationella planen. En avsiktsförklaring som styrker paketets avsikter behöver därför beslutas av parterna inför det slutliga arbetet med nationell plan. Tillväxtutskottet föreslås rekommendera regionstyrelsen godkänna avsiktsförklaringen.

Vid Tillväxtutskottets sammanträde lämnas också en kort lägesuppdatering av arbetet inom Västsvenska paketet.

En årlig översyn och revidering ska göras inför varje nytt verksamhetsår. 2022 års revidering är gjord efter politiska beslut med syfte att förtydliga och säkerställa innehållet för leverantörerna i Vårdval Halland närsjukvård.

En årlig översyn och revidering skall göras inför varje nytt verksamhetsår. 2022 års revidering är gjord efter politiska beslut med syfte att förtydliga och säkerställa innehållet för leverantörerna i Vårdval Halland specialiserad öppenvård.

Hallands sjukhus (HS) har under en längre tid identifierat att man inte klarar av att omhänderta efterfrågat behov av ögonsjukvård med befintliga resurser. Inom HS ögonsjukvård konkurrerar injektionsbehandlingar, ögonbottenscreening, synfältsundersökningar och glaukomåterbesök om samma resurs. En relativt stor andel patienter har via vårdgarantin hänvisats till externa vårdgivare för att klara regionens målsättning för tillgänglighet.

För att Hallands sjukhus ska kunna upprätthålla kompetens och hantera komplikationer behöver en kataraktkirurg göra 400 kataraktoperationer/år. HS kirurger gör idag i genomsnitt 250 kataraktoperationer/år, vilket är lågt i nationell jämförelse.

Detta förslag föreslår en omfördelning av medel från vårdgaranti till offentlig drift för att öka produktionen vid Hallands sjukhus ögonklinik med 1 900 operationer och 4 180 läkarbesök per år.

För att omhänderta beräknad volym inom Region Hallands egen regi uppskattas kostnaden till 13 mnkr. Kostnaden för vårdgaranti beräknas minska med 12,8 mnkr, vilket i detta förslag innebär en ökad kostnad för Region Halland på 200 tkr.

Enligt regionfullmäktiges arbetsordning ska regionstyrelsen två gånger om året redovisa till fullmäktige vilka motioner som ännu inte har slutbehandlats.

I skrivande stund är femton motioner ej slutbehandlade. En motion har varit i beredning längre tid än ett år, Grön Rehabilitering. Denna motion beräknas nå fullmäktige i oktober 2021.

Regionkontoret redovisar status på genomförandet av de beslut som regionstyrelsen och regionfullmäktige fattat under innevarande mandatperiod.

Redovisningen syftar till att ge insyn i och förenkla uppföljningen av fattade politiska beslut. Regionstyrelsen och regionfullmäktige får genom redovisningen en ökad inblick i varandras beslut och i verkställigheten av dessa beslut.

Redovisningen av genomförande av fattade beslut uppdateras varje vår och höst och lämnas till regionstyrelsen och regionfullmäktige med samma intervall. Hösten 2020 redovisades uppdrag inte på grund av att pandemihanteringen tog nödvändiga resurser i anspråk.

Regionfullmäktiges organisationskommitté har initierat frågan om att utreda eventuellt ändrad organisationsform för kollektivtrafiken i Halland, som idag drivs genom Hallandstrafiken AB.

I samband med den stora resultatpåverkan som pandemin har på bolaget och den speciella hantering som krävts för att lösa detta, just för att det är ett aktiebolag, har frågan aktualiserats om detta hade kunnat göras på annat sätt i likhet med annan verksamhet i regionen.

Vidare innebär lagen om ränteavdragsbegränsningar, dvs att bolaget inte får dra av räntedelen på leasingen av tåg, att kostnader uppstår för bolaget som inte skulle vara fallet om verksamheten istället hade drivits i egen regi. Detta kommer sannolikt att bli än mer aktuellt vid framtida tåganskaffningar.

Föreslagen utredning ska också titta på möjliga samordningsvinster mellan kollektivtrafikmyndigheten och bolaget och möjligheten till ett samlat ansvar för den särskilda kollektivtrafiken, sjukresor, färdtjänst och skolskjutsar, i de delar detta är överlämnat till regionen. Möjligheter till samordning av administration såsom t e x IT, ekonomi och HR, samt konsekvenser för personalen ska också ingå i utredningen.

Förslag till genomförande och dess konsekvenser ska också presenteras.

Styrelsen för Sigrid och Adolf Nordenborgs stiftelse har överlämnat årsredovisningen för 2020.

Revisorerna har granskat årsredovisning och styrelsens förvaltning. I revisionsberättelsen framgår att revisorerna anser att årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden en rättvisande bild av stiftelsens finansiella ställning per den 31 december 2020. Revisorerna har inte kunnat finna att styrelseledamöterna har handlat i strid med stiftelselagen, stiftelseförordnandet eller årsredovisningslagen.

Enligt stiftelseförordnandet ska regionfullmäktige besluta om att godkänna årsredovisning och bevilja styrelsen ansvarsfrihet.

Med anledning av revisorernas uttalande och stadgans lydelse föreslås att årsredovisningen godkänns och att styrelsen beviljas ansvarsfrihet.

Lise-Lotte Bensköld Olsson och Johan Lindahl, Socialdemokraterna, har i en motion yrkat att regionen utreder ett antal frågeställningar kopplat till förstärkt beredskap kopplat till försörjningen av skyddsutrustning och annan medicinteknisk utrustning.

Regionkontoret delar motionärernas uppfattning att den regionala beredskapen kring sagda materiel behöver förstärkas. Regionkontoret ser dock att frågeställningarna behöver hanteras samordnat och i takt med andra samhällsaktörer och i relation till utredningar, uppdrag och lagstiftning på nationell nivå. Frågeställningarna bör inte hanteras av regionen på egen hand vilket blir konsekvensen av motionärernas förslag. Regionkontoret anser därför att motionen bör avslås.

Utredningen om struktur för ökad motståndskraft är omfattande och har stort fokus mot statliga myndigheter. Anmärkningsvärt är att ingen region medverkat i utredningsarbetet. Det är en brist som får genomslag i vissa av de förslag som presenteras. Region Halland vill lyfta fram följande:

Civilområden:
Utredningen föreslår att Sverige delas in i större geografiska områden för civil ledning och samordning, så kallade civilområden. Hallands län föreslås tillhöra det västra civilområdet tillsammans med Västra Götalands län.

Region Halland avstyrker förslaget.

Motivering: Region Halland avstyrker utredningens förslag och anser att förslaget behöver utredas vidare.

Civilområdeschef:
Utredningen föreslår att civilområdet leds av en civilområdesansvarig som benämns civilområdeschef. Landshövdingen vid Länsstyrelsen i Västra Götaland föreslås vara civilområdeschef i det västra civilområdet. Civilområdeschefen får efter hörande av Socialstyrelsen besluta om utnyttjande av vårdplatser, förflyttning av personal, patienter och förnödenheter samt i övrigt besluta om de civila hälso- och sjukvårdsresurserna inom civilområdet.

Region Halland avstyrker förslaget.

Motivering: Region Halland ser inte behov av att ytterligare en extra nivå, mellan regional och nationell, inrättas.

Likaså avstyrker vi förslaget att civilområdeschef ska kunna styra över vårdens resurser, utan att höra med regionerna, under höjd beredskap och därmed överta regionstyrelsens mandat att leda hälso- och sjukvården vid höjd beredskap.

Region Halland bedömer att förslaget går stick i stäv med såväl ansvars-, närhets- som likhetsprincipen.

Socialstyrelsen, som föreslås bli sektorsansvarig myndighet för sektorsområdet vård, hälsa och omsorg, bör istället verka för att samordning av sjukvårdsresurser sker med regionerna.

Regionfullmäktige ska enligt Lagen om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser (2003:1210) behandla frågan om ansvarsfrihet för samordningsförbundet. Årsredovisningen 2020 för Samordningsförbundet i Halland har inkommit samt revisionsberättelse.

Den pågående pandemin ställer hälso- och sjukvården inför fortsatta utmaningar.

Regionens vårdcentraler bekostar de listade invånarnas nätläkarbesök och dessa har stadigt ökat liksom kostnaderna.

Den beslutade kompenseringen för perioden januari-juni 2021 beräknas kosta ca 7 mnkr. Att fortsatt kompensera Vårdval Halland Närsjukvård för dessa distansbesök under perioden juli - december 2021 beräknas, utifrån tidigare utfall, kosta ytterligare ca 7 mnkr.

Revisorerna i Region Halland har gett PWC i uppdrag att granska den interna kontrollen avseende hantering av leverantörsregister och leverantörsutbetalningar. Rapporten har skickats till Regionstyrelsen med begäran om redogörelse för vilka åtgärder man avser att vidta med anledning av resultatet i granskningen.

Regionstyrelsen beslutade 2018-10-04 att ge Driftnämnden Regionservice i uppdrag att genomföra förstudie gällande habiliteringen i Halmstad. Bakgrunden till förstudien är en lokalbehovsanmälan från ADH gällande behovet av att förbättra arbetsmiljön för personal och patienter på habiliteringen i Halmstad. Föreslagna åtgärder ska också skapa bättre och effektivare personal- samt patientflöden, vilket i förlängningen ska skapa ökad produktion av vård. Regionfastigheter ser också stora investeringsbehov i fastigheten såsom byte av ex. fönster, tak ventilationsaggregat etc.

Förstudien avrapporterades i Regionstyrelsen i februari 2020. Framtaget förslag innebär en hyresökning för verksamheten med ca 1,4 mkr/år. Driftnämnden för ambulans, diagnostik och hälsa anger i beslut från mars 2020 att den hyresökning som framtaget förslag innebär anses vara för hög för verksamheten att bära. I samma skrivelse framgår att verksamheten kan bära en hyresökning med max 700 tkr/år. Som en följd av detta gav SGFI projektgruppen i uppdrag att revidera genomförd förstudie så att hyresökningen blir max 700 tkr/år. Projektgruppen avrapporterade den reviderade förstudien i SGFI i februari 2021. Framtaget förslag innebär att verksamheten effektiviserar sina ytor vilket gör att de kan lämna ca 500 m2 av de ytor som de hyr idag. Årlig hyresökning är i den reviderade förstudien beräknad till ca 490 tkr/år vilket håller sig inom den ökning som verksamheten kan anse sig bära.

Efter beslut om genomförande bedöms tid för färdigställande till ca 2,5 år.

I bibliotekslagens 17:e paragraf stadgas att alla kommuner och regioner ska anta en biblioteksplan för sin verksamhet på biblioteksområdet. Driftnämnden kultur och skola har tagit fram liggande förslag på biblioteksplan för Region Halland för 2021-2024. Framtagandet av biblioteksplanen har samordnats i tid med Region Hallands kulturplan som fastställdes i regionfullmäktige i december 2020.

Tjock- och ändtarmscancer är den tredje vanligaste cancersjukdomen i Sverige och Socialstyrelsen rekommenderar screening för tjock- och ändtarmscancer för invånare 60-74 år. Regionkontoret föreslår att screening av tjock- och ändtarmscancer införs i Region Halland utifrån Socialstyrelsens rekommendationer och genomlysningen av tarmcancerscreening i Region Halland RS190571-7 (bilaga 1).

Att införa tjock- och ändtarmsscreening påverkar hela hälso- och sjukvårdssystemet i Region Halland och införs därför successivt under fem år.

Region Halland bör ansluta sig till det nationella kallelsesystemet gemensamt kallelsekansli (GSK) för att förenkla införandet av screeningen. Det behövs även ökad kapaciteten för koloskopier på Hallands sjukhus. Region Halland bör arbeta med att implementera processen för tarmcancerscreening under 2021-2022.

För att säkerställa ett högt deltagande i screeningprogrammet är informationsinsats till invånarna i Halland av stor vikt.

Regionkontoret bedömer att screeningen bör vara avgiftsfri för invånarna.

Den totala kostnaden av en fullt implementerat tjock- och ändtarmsscreening i Region Halland beräknas motsvara 11,5 mkr efter fem år.

Pneumokockvaccination är sedan tidigare befriad från patientavgift för personer över 65 år och medicinska riskgrupper men dessa grupper betalar egenavgift för läkemedelskostnad till självkostnadspris. Genom att erbjuda kostnadsfri vaccination mot pneumokocker till riskgrupper ges dessa grupper skydd mot allvarlig sjukdom och död. Fördelen med kostnadsfri vaccination är att alla som ingår i riskgrupp då ges möjlighet till skydd mot sjukdom oavsett ekonomisk situation. Avgiftsbefrielsen bedöms medföra ökad efterfrågan på vaccination under åtminstone en tid efter införandet och därmed utökat uppdrag för vaccinerande enheter. Folkhälsomyndigheten har utfört en hälsoekonomisk analys som visar på vinster för vissa högriskgrupper. En nyligen inkommen remiss från Regeringen visar på planer att införa pneumokockvaccination i det nationella vaccinationsprogrammet.

Närsjukvården Halland ges i uppdrag att ha en samordnande funktion för särskilda vaccinationsinsatser inklusive samordningsansvar för de privata vårdcentralerna och den kommunala insatsen. Med särskilda vaccinationsinsatser avses till exempel säsongsinfluensavaccination eller vaccination i pandemisituation, dvs sådan vaccination som varken sker inom ramen för nationella vaccinationsprogram (barnvaccination) eller som hälsovårdsinsatser utan nationella rekommendationer (resevaccination, bältrosvaccination mm). Behov av resursförstärkning i relation till uppdragets omfattning har identifierats för Närsjukvården Halland och Hallands sjukhus.

Uppdraget ska genomföras i samverkan med övriga förvaltningar inklusive Regionkontoret.

Region Halland har emottagit en begäran om utlämnande av personuppgifter från 1177 för forskningsprojekt som har blivit godkänt av etikprövningsnämnd. Vi som organisation genomför alltid en sekretessprövning innan utlämnade av personuppgifter för forskningsändamål.

Integritetsfrågan är omfattande och en bedömning mellan risker och kunskapsvinster. Vi behöver förhålla oss till det beslut vi fattar även i framtiden och framtida ansökningar med sekretessbedömningar.

Etikprövningsnämnd har haft kännedom om vilka data som begärs ut från Region Halland och om vilka data som begärs ut från andra aktörer. Deras bedömning är att nyttan av forskningen är större än riskerna. Region Halland ser inte med anledning av ovanstående att man har anledning att ifrågasätta denna bedömning utan har förtroende för etikprövningsnämndens utredning och bedömning. Denna bedömning grundar sig på att den sammanbyggda forskningsdatabasen i projektet hanteras sekretessmässigt av SCB och är inte att betrakta som personuppgifter. Region Hallands bedömning är att om det hade betraktats som personuppgifter hade integritetsskyddet varit otillräckligt men utlämnandet bygger på etikprövningsnämndens bedömning av den frågan.

På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Region Halland har PwC genomfört en granskning av regionens följsamhet till Socialstyrelsens nationella riktlinjer för astma och KOL. Syftet med granskningen har varit att pröva om Regionstyrelsen, Driftsnämnd Hallands sjukhus och Driftsnämnd Närsjukvård har inrättat en ändamålsenlig styrning, uppföljning och kontroll för att säkerställa att vården bedrivs i enlighet med de nationella riktlinjerna.

PwC samlade bedömning är att Regionstyrelsen, Driftsnämnd Hallands sjukhus och Driftsnämnd Närsjukvård inte helt har inrättat en ändamålsenlig styrning, uppföljning och intern kontroll för att säkerställa att vården bedrivs enligt de nationella riktlinjerna för astma och KOL.

De nationella riktlinjerna är kända för professionen på verksamhetsnivå som arbetar med patientgrupperna och det finns ett tydligt gränssnitt vad gäller ansvar och roller mellan primärvård och specialiserad vård. Vidare ses ett utvecklingsområde vad gäller att tillhandahålla skriftliga behandlingsplaner samt interprofessionell samverkan och att registrera uppgifter i Luftvägsregistret och Primärvårdskvalitet.

Utdelningsbeslut från Region Hallands stiftelser rapporteras till regionstyrelsen innan utbetalning av medel sker. Som ytterst ansvarig kan regionstyrelsen ändra i beslut om utdelning om så skett utanför stiftelsens ändamål.
 

Föreliggande ärende utgör regionstyrelsens tillfälle att signalera önskan om närmare granskning av utdelningsbeslut för eventuell ändring.
 

Följande utdelningsrapporter för utdelning 2012 har inkommit till styrelsen  

• Hallands läns allmänna försäkringskassas donationsfond
• Albert och Alma Johanssons donationsfond
• Apelvikens samfond för sjuka barn

Därtill har följande stiftelser beslutat att inte dela ut några medel i omgång 1, 2021

• Länssjukhuset Halmstad samfond
• Annie, Ernst och Hilda Österbergs från Hjälmkulla fond
• Mimmi och Pehr Landin fond
• Varbergs sjukhus samfond

Anmälan av fattade delegationsbeslut.

Anmäles protokoll från

• Arbetsutskottet
• Hälso- och sjukvårdsutskottet
• Tillväxtutskottet

Anmälan av inkommande/utgående skrivelser och protokoll.

Dialog om covid-säkra sammanträden efter sommaren.