Möte 2019-04-03

Kl 09:00 - 09:05 Inledning
Kl 09:05 - 09:25 Ärende 14 Region Halland Årsredovisning 2018 (Per Karlsson)
Kl 09:25 - 09:35 Ärende 15 Framtidsarbetet 2015-2018 Slutredovisning (Per Karlsson)
Kl 09:35 - 09:40 Ärende 16 Resultathantering 2018 (Per Karlsson)
Kl 09:40 - 09:50 Ärende 17 Region Halland Månadsrapport januari-februari 2018 (Per Karlsson)
Kl 09:50 - 10:05 Fika
Kl 10:05 - 10:25 Ärende 19 Rapportering över Regeringskansliets fråga - "Redovisning av prioriteringar avseende det framtida regionala tillväxtarbetet, inklusive sammanhållningspolitiken" (Thomas Niedomysl, Lena Neinhardt)
Kl 10:25 - 10:40 Ärende 21 Hälsa på lika villkor, befolkningsstudie 2019 (Staffan Carlsson)
Kl 10:40 - 10:55 Ärende 22 Byte av klimatskal, tappvattensystem samt ytskiktsrenovering - Folktandvården Ullared (Lina Brandelius)
Kl 10:40 - 10:55 Ärende 23 Förvärv av del av fastighet Fastarp 2:172 Varbergs kommun (Lina Brandelius)
Kl 10:55 - 11:25 Ärende 25 Information om sammanhållningspolitik och EU:s strukturfondsprogram (Ulrika Bertilsson)
Kl 11:25 - 13:00 Lunch och gruppmöten
Kl 13:00 - 14:30 Ärende 26 Information om aktuella frågor för Hallandstrafiken (Erik Hansson, Daniel Modiggård, Åse Allberg)
Kl 13:00 - 14:30 Ärende 27 Information om aktuella frågor för Öresundståg (Daniel Modiggård)
Kl 14:30 - 15:00 Beslutsmöte

 

Anmälan till regionstyrelsen av fattade delegationsbeslut

Anmäles protokoll från

• Arbetsutskottet
• Hälso- och sjukvårdsutskottet
• Tillväxtutskottet

Enligt regionfullmäktiges arbetsordning ska regionstyrelsen två gånger om året redovisa till fullmäktige vilka inlämnade motioner som ännu inte har slutbehandlats.

I skrivande stund finns sju motioner som inte har slutbehandlats av regionfullmäktige.

Regionfullmäktige beslutade vid sitt sammanträde i april 2018 om den övergripande politiska organisationen för Region Halland under mandatperioden 2019-2022. Beslutet innebär bland annat att styrelsen och nämnderna ska ha en arbetsordning för styrelsens/nämndens interna arbete. Regionstyrelsens arbetsutskott har fört diskussioner om arbetsordningens innehåll och utformning för att denna ska utgöra ett praktiskt arbetsredskap för styrelsens arbete under mandatperioden. Regionkontoret har utifrån detta utarbetat ett förslag till arbetsordning.

Som en konsekvens av förändrad planerings- och uppföljningsprocessen beslutad i regionstyrelsen den 13 februari 2019, § 36 behöver reglementet för regionstyrelsen, driftnämnderna, regionpensionärsrådet, regionala funktionshinderrådet och arvodesreglementet revideras, samt även av Regionfullmäktige beslutat dokument för ny politisk organisation den 18 april 2018, § 30. Förändringen innefattar att begreppet planeringsberedning ändras till verksamhetscontrolling, och begreppet budgetberedning ändras till verksamhetsberedning genomgående i dokumenten. Innehållsmässigt föreslås även en ändring i dokument för ny politisk organisation gällande syftet av planeringsberedning göras. För att istället uppnå syftet med verksamhetscontrolling med fokus på dialog av nämndens mål och resultat.

Regionkontoret har genomfört en riskanalys inom de verksamheter som ligger under regionstyrelsens ansvarsområde som ska ligga till grund för regionstyrelsens interna kontrollplan 2019.

Riskanalysen har redovisats till regionstyrelsens arbetsutskott som i sin tur pekat ut vilka risker som ska utgöra grunden för den interna kontrollplanen för regionstyrelsens verksamhetsområde 2019.

Regionkontoret har utifrån de utpekade riskerna utarbetat ett förslag till intern kontrollplan.

Regionsamverkan Sydsverige har ombett de sex medlemsorganisationerna att behandla godkännande av årsberättelse för år 2018. Styrelsen för Regionsamverkan Sydsverige har godkänd årsberättelsen på styrelsemöte den 28 februari 2019. Revisorerna har granskat och godkänt årsberättelsen utan anmärkningar.

För april avses att ett per capsulam årsmöte genomförs. På Regionsamverkan Sydsveriges årsmöte ska de i regionerna valda representanter ta upp frågan om godkännande av årsberättelsen och frågan om ansvarsfrihet för styrelsen.

Fullmäktiges ställningstagande angående Regionsamverkan Sydsverige årsberättelse 2018 är därmed en instruktion till Region Hallands valda representant inför årsmöte.

Elisabeth Falkhaven (MP) har tidigare valts till ersättare i Styrkommittén Interreg Nordsjön. Då hon nu avsagt sig sitt uppdrag har Region Halland att utse ny ersättare till styrkommittén.

Revisorerna har gett PwC i uppdrag att genomföra en granskning av rutiner och system för hantering av inkomna handlingar, delgivning till förtroendevalda, gallring samt utelämnande av allmänna handlingar. Syftet har varit att bedöma om regionstyrelsen har ändamålsenliga rutiner och systematik för hantering av allmänna handlingar.

Revisorernas bedömning är att regionstyrelsen i all väsentligt har ändamålsenliga rutiner och systematik för hantering av allmänna handlingar. Granskningen visar att flera av delprocesserna är tydligt formaliserade.

Ett förbättringsområde har uppmärksammats och det är rutiner och system för sekretessprövning, avslagsbeslut och utelämnade. I regionstyrelsens svar framkommer att denna delprocess är ett av de återstående områdena inom ärendehantering som inte varit föremål för processkartläggning och uppdaterade rutiner. Detta arbete pågår dock.

Region Hallands ekonomiska resultat för 2018 blev negativt, kostnaderna översteg intäkterna med 16 mnkr. Fortsättningsvis finns ekonomiska obalanser i hälso- och sjukvården. Kostnadsutvecklingen i Region Halland har i perioder varit högre än rikets genomsnitt, ökningen av skatte- och statsbidragsintäkterna har inte räckt till för att finansiera alla kostnader. Regionens verksamhetsmål är högt ställda och en fullständig måluppfyllelse är svårt att uppnå. I ett nationellt perspektiv står sig Region Hallands resultat väldigt väl, bland annat inom medicinsk kvalitet och tillgänglighet.

God ekonomisk hushållning innebär att såväl regionens finansiella som verksamhetsmässiga mål uppnås, att verksamheten bedrivs långsiktigt, ändamålsenligt och effektivt. Vid en samlad bedömning av måluppfyllelsen görs bedömningen att Region Halland inte uppfyller kraven på god ekonomisk hushållning. Den finansiella måluppfyllelsen behöver förbättras framöver för att säkra möjligheterna för kommande generationer att kunna få samma servicenivå som dagens generation.

Totalt har Region Halland 14 mål och delmål enligt Mål och Budget 2018. Måluppfyllelse för 2018 är att sju av målen är uppfylls, sex av målen uppfylls delvis och ett av målen uppfylls inte. Inom regional utveckling uppnås samtliga delmål och inom hälso- och sjukvården når Halland full måluppfyllelse inom ett av delmålen, medan resterande fyra delmål uppnås delvis. Detta är ett förbättrat resultat jämfört med föregående år. Det är första året som det nya målet för kompetensförsörjning följs upp och resultatet är att tre av fem delmål uppnås och de resterande två uppnås delvis. Det ekonomiska målet uppnås inte.

Arbetet som har pågått under tiden 2015 - 2018 under namnet Framtidsarbetet har varit en förutsättning för Region Halland att nå den situation där vi befinner oss idag, såväl verksamhetsmässigt som ekonomiskt. Regionen har genom arbetet lagt grunden för en medvetenhet i hela organisationen, det vill säga, vi har påbörjat en förändringsprocess i verksamheten som är såväl en grundförutsättning som en framgångsfaktor för att skapa förutsättningar för ett processorienterat arbetssätt.

Vi har utvecklat verksamheten och hur vi bedriver vård i vår organisation genom ordnat införande av ny kunskap, nya läkemedel, nya medicintekniska produkter samt regionala processbeskrivningar. Konkret innebär detta;

• Införande av webb-tidboken som frigör tid från personalen så att de kan fokusera på patienten
• Ambulant bedömning har införts och arbetas vidare med
• En kunskapsstyrningsstruktur har tagits fram och dess arbetssätt utgår från fyra hörnstenar; kunskapsinhämtning, kunskapssamordning, ordnat införande och kunskapsanvändning
• En ordnad process för införande av nya läkemedel har tagits fram
• Fastställande av chefsuppdraget 2015
• Införandet av Lean som verksamhetsstrategi
• Läkarmedverkan i hemsjukvården har införts
• Trygg och effektiv utskrivning från slutenvården har införts
• Utvecklad arbetsfördelning har införts
• Framtidsarbetet visade på behovet av att arbeta med en samlad styrning. Detta arbete har lagt grunden till den målstyrning som idag genomsyrar organisationen
• Införandet av Stratsys som stöd för planering och uppföljning i hela organisationen

Vi arbetar idag vidare med dessa områden för att förbättra såväl flöden, processer och hur vi använder våra resurser. I Mål och Budget 2019 har ett antal områden pekats ut som fortsätter vår förändringsresa mot en ekonomi i balans och en vård av högsta kvalitet.

För att ett effektivt och optimalt utnyttjande av resurser identifierades behovet av en regiongemensam process för produktions- och kapacitetsstyrning, PKS. Arbetet prioriterades inte tillräckligt inom ramen för Framtidsarbetet. Det är angeläget att arbetet med att utveckla denna process påbörjas under ledning av Regionkontoret.

Region Hallands princip för resultathantering är att styrelse/nämnds samlade över- och underskott balanseras till nästkommande år i ambition att medverka till ett effektivare resursutnyttjande. Detta har skett genom att särredovisa en del av eget kapital i balansräkningen som fonderade medel per styrelse/nämnd.

Syfte och ambition enligt ovan kvarstår men principen att göra detta via fondering som en del av eget kapital i balansräkningen behöver förändras. Nuvarande hantering är inte ändamålsenlig utifrån de styreffekter vi vill uppnå, då det kan skapa svårigheter att bedöma de årliga resultaten om fonderingarna nyttjas. Regionkontoret håller på att ta fram ”Riktlinjer för god ekonomisk hushållning” där uppdaterade och mer ändamålsenliga principer för resultathantering ingår som en del. Beslutsunderlaget förväntas vara framme tillsammans med beslut om Mål och budget för 2020-2022 i juni.

Styrelsernas/nämndernas resultat, efter analys av förväntade mål och produktionskrav, kommer fortsättningsvis att utvärderas mer systematiskt för att kunna ta ställning till hur uppkomna över- och underskott ska hanteras. Konsekvensen av denna utvärdering blir sedan en del av nästkommande års budget utan inblandning av eget kapital.

För konkurrensutsatt verksamhet kvarstår syftet med resultathanteringen via eget kapital, då dessa verksamheter i egen regi redovisningsmässigt ska kunna jämställas med motsvarande verksamheter i privat regi.

Region Hallands prognostiserade årsresultat baserat på utfallet efter två månader uppgår till -154 mnkr, vilket är 166 mnkr sämre än årsbudgeten.

Genomförandet av Regionkontorets verksamhetsplan följer i stort sett plan med bara ett fåtal avvikelser som kommenteras i denna rapport.

När det kommer till ekonomin är det sammanlagda ackumulerade ekonomiska resultatet
jan-feb 2019 för Regionstyrelsens olika uppdrag -11,2 mnkr. Avvikelsen mot periodens ackumulerade budget är -7,4 mnkr.

Den ekonomiska årsprognosen efter 2 månader är -18,3 mnkr och beror till största delen på att e-plan drift beräknar en avvikelse på -20,0 mnkr.

I skrivelse från Näringsdepartementet 2018-11-01 erbjuds Region Halland att redovisa prioriteringar avseende det framtida regionala tillväxtarbetet, inklusive sammanhållningspolitiken.

Som ett led i arbetet med att utveckla den regionala tillväxtpolitiken inklusive sammahållningspolitiken 2021-2027 behöver regeringen få en uppdaterad och samlad redovisning av samhällsutmaningar och prioriteringar i länen. Redovisningen ska bidra till en fördjupad kunskap om länens framtida prioriteringar inom det regionala tillväxtarbetet, inklusive EU:s sammanhållningspolitik för perioden 2021-2027 och europeiskt territoriellt samarbete (Interreg).

Rapporteringen ska innehålla följande delar:
-En sammanfattande analys av samhällsutmaningar, möjligheter och förutsättningar för hållbar regional tillväxt och utveckling i länet och i olika delar av länet
-Prioriteringar och deras inriktning
-En beskrivning av hur analysen och prioriteringarna relaterar till de politiska och särskilda målen enligt Kommissionens förslag till EU:s förordningar för sammanhållningspolitiken 2021-2027.
-En redovisning för gränsöverskridande samarbete, över såväl läns- som nationsgränser, inom prioriteringarna
-En beskrivning av länets utvecklingsbehov avseende samverkan med statliga myndigheter

-En beskrivning av hur analys och prioriteringar bidrar till en social, ekonomisk och miljömässig hållbar utveckling.

En rapport har tagits fram där Region Halland redovisar prioriteringar avseende det framtida regionala tillväxtarbetet, inklusive sammanhållningspolitiken i Halland.

Arbetet inom Bästa samverkansplatsen 2018 och inledningsvis 2019 har innefattat att ta fram ett förslag till överenskommelse mellan Region Halland och regionala företrädare i idéburen sektor.

Syftet med att ta fram överenskommelsen har varit att främja den goda relationen mellan undertecknade parter, öka kunskapen om varandra och skapa förutsättningar för utökat samarbete. Tillsammans kan vi verka för en socialt hållbar samhällsutveckling som präglas av tillit, delaktighet och förståelse för våra olikheter. Det arbetet underlättas om vi vet vad vi kan förvänta oss av varandra och vilka principer som ska prägla vår framtida samverkan.

Region Hallands motiv för dialog och överenskommelse är att betona den idéburna sektorns betydelse som viktig aktör för den regionala utvecklingen. Viktiga utgångspunkter är den regionala utvecklingsstrategin, tillväxtstrategin samt Hallands kulturplan.

Genom överenskommelsen vill Region Halland medverka till att stärka demokratin, öka delaktigheten och minska utanförskapet i Halland. Region Halland vill också bidra till att skapa ett öppet förhållningssätt, uppmuntra till fortsatt dialog och samverkan med idéburna organisationer utifrån gemensamma principer.

De som undertecknar den här regionala överenskommelsen anser att den goda relationen som i dag finns mellan Region Halland och den halländska idéburna sektorn bör underhållas och utvecklas.

Regionala idéburna aktörer, så som Hallands bildningsförbund, ABF, Hallands 4H, Sensus, Lokalt ledd utveckling, Folkuniversitetet och Teater Halland har varit med att ta fram föreliggande förslag till överenskommelse och beslutar i gängse ordning om godkännande och om att underteckna.

I Halland har den vuxna befolkningens hälsa följts sedan 1980-talet. Regelbundna befolkningsstudier har gett viktig kunskap i arbetet för en god och jämlik hälsa. Befolkningsstudien Hälsa på lika villkor genomförs nu vart 4e år och den senaste enkätundersökningen genomfördes under 2018. De första resultaten redovisades i december 2018. Skriftlig rapport och andra aktiviteter för spridning av resultaten är planerade till våren 2019. Information om hur arbetet fortlöper arbetet och förslag till kommunikations- och tidplan lämnas vid mötet.

Ett helhetsgrepp behöver utföras både invändigt samt utvändigt på Folktandvården Ullared. Klimatskal i form av tak samt fönster kommer att bytas. Invändigt sker ett helhetsgrepp i form av nya ytskikt samt ny fast inredning. Även fastighetens tappvattensystem kommer att bytas då ett antal större vattenläckor har skett. Sedan tidigare är medel äskat för ventilationsbyte på folktandvården. Det är av vikt att kunna utföra ett helhetsgrepp på fastigheten upp till ventilationsbytet för att minimera störningarna för verksamheten vid ytterligare tillfällen då verksamheten ändå tvinga evakuera verksamheten till annan folktandvård.

2018-02-14 fick Regionfastigheter i uppdrag att ta fram ett beslutsunderlag för att tillhandahålla internatboende i egen regi på det sätt som bedöms vara mest kostnadseffektivt och samtidigt ger en långsiktig lösning för verksamheten. Detta uppdrag är nu slutfört varvid förvärv av elevbostäder föreslås. Nuvarande ägare av fastigheten är Varbergs Bostad.
Att kunna erbjuda internatboende till elever på skolan är en nödvändighet om skolans verksamhet ska kunna fortsätta. Idag är skolan beroende av externa fastighetsägares tillgång till boende, detta förvärv skulle säkerställa del av det totala behovet av bostäder.
Aktuell fastighet angränsar direkt till skolans fastighet och innefattar 88 lägenheter.
Fastigheten skall styckas av varvid beskrivningen ”Fastarp 2:172 del av”.
Utöver elevbostäderna innefattar fastigheten ett kvartershus på 185 m2 samt garagelänga med 10 st. platser.
Total bostadsarea inkluderat gemensamma utrymmen utgör 3535 m2.

Västsvenska paketets åtgärd nr 409, Korsvägen, har stor betydelse för Hallands invånare. Det kommer att bli en framtida bytespunkt för resor från, till och inom Göteborg. Hallänningarna kommer att nå ett stort antal arbetsplatser på kortare tid än idag. Projektet innebär i korthet att trafikplats Korsvägen samt kortare delar av angränsande gator byggs om för att passa uppgångarna från Västlänksstationen och nya/omlagda spårvagnsspår och busslinjer. Platsen ska bli trafiksäkrare och mer kollektivtrafikanpassad.

Göteborgs stad blir utförare och ägare av anläggningen. Projektet är delfinansierat av Västsvenska paketet, det vill säga Göteborgs stad finansierar också projektet.

Den totala projektkostnaden beräknas till 603 mkr. I detta projektavtal anvisas maximalt 533 mkr ur Västsvenska paketets budget.

Region Halland berörs inte ekonomiskt av projektavtalet.

Genomgång av EU:s regionalpolitik som också benämns sammanhållningspolitik och Region Hallands roll.

Sammanhållningspolitiken syftar till att utveckla Europas regioner genom att minska regionala skillnader och ojämlikhet mellan människor. Målet är att bidra till en ekonomisk, social och territoriell sammanhållning inom Europa. Sammanhållningspolitiken genomförs i programperioder om sju år och omfattar cirka 325 miljarder euro för åren 2014-2020, vilket motsvarar ungefär en tredjedel av EU:s budget. Det främsta verktyget för sammanhållningspolitiken är strukturfonderna. Genomgång av de strukturfonder som Halland berörs av och vilka beslutsforum som är kopplade till de olika fonderna.

Information om aktuella frågor för Hallandstrafiken.

Information om aktuella frågor för Öresundståg.