Möte 2025-11-27

Mötet var överens om att utse närvarande företrädare för respektive    arbetstagarorganisation att bredvid ordförande justera protokollet.

Arbetet och projekteringen avseende sjukhusbyggnationerna har pågått en tid och arbetsgivaren kan konstatera att behov finns att arbetet och projekteringen behöver få en närmare förankring till sjukvårdsperspektiven. Mot bakgrund av detta avser arbetsgivaren att flytta programledningsorganisationen från ekonomiavdelningen till hälso- och sjukvårdsavdelningen vid Regionkontoret och placeras under hälso- och sjukvårdsdirektörens ansvarsområde.  Ledningsgrupp Vård (LGV) kvarstår fortsatt som styrgrupp.

Personalförstärkningar kommer att ske på fastighetsavdelning, upphandlingsavdelning och i viss omfattning även inom hälso- och sjukvårdsområdet.

Arbetsgivaren menade också på fråga från arbetstagarorganisationerna att vi måste utifrån bästa förmåga skapa förutsättningar för att medarbetare att kunna deltaga i processerna. Därav att vissa förstärkningar kommer att ske.

Arbetsgivaren avser ta upp denna förändring som beslutsärende vid nästkommande samverkansmöte.

Arbetsgivaren informerade och förde dialog med arbetstagarorganisationerna om Region Hallands arbete med civil beredskap som fortlöper. Inom ramen för arbetet finns det god samverkan med kommuner, staten och andra samhällsfunktioner.

Arbetsgivaren gjorde en begreppsförklaring som innebär att vi arbetar med krisberedskap och civilt försvar, vilket tillsammans utgör civil beredskap. Det militära försvaret tillsammans med det civila försvaret utgör totalförsvaret.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har på uppdrag av regeringen tagit fram dokumentet ”Utgångspunkter för totalförsvaret 2025-2030”.  Dokumentet redogör för vad samtliga aktörer inom totalförsvaret ska planera för. De viktigaste åtgärderna är goda förberedelser. Det framförs tre typsituationer som är särskilt intressanta för regionen och dessa är hybrida hot, värdlandstöd och fjärrangrepp, som det redogjordes för innebörden av.

Konstateras också att Hallands län är en strategiskt viktig plats utifrån en mycket god infrastruktur, bl a närheten till tåg- och hamnförbindelser.   

Arbetsgivaren redogjorde för planering av arbetet framåt i tid. Frågor gällande civil beredskap och totalförsvar som förut hanterades mer separerat från den dagliga verksamheten behöver finnas med i all verksamhet och dess ledning och styrning som del i det vardagliga arbetet. Arbetet med robustheten fortsätter och det är viktigt att jobba t ex med lagerhållning av produkter för Region Halland för att kunna klara oss under en längre period om så behövs.

Dialog fördes i samverkansgruppen.

Ledarna menade att det innebär utmaningar att dels jobba med frågor kopplat till civil beredskap och samtidigt har vi stora utmaningar i vårt kärnuppdrag, inte minst gällande bemanningsfrågor. Dessutom finns förväntningar på att vara återhållsamma ekonomiskt. Ledarna menade att det behövs tillskott av medel för att behålla god struktur även i vardagen i det vardagliga arbetet.

Arbetsgivaren svarade att trenden är nationellt att det tillskjuts pengar på kort sikt för riktade uppdrag så som arbetet med civil beredskap. Avsikten är inte att grundfinansieringen för vården ska reduceras för arbete kring civil beredskap.

Hallands läkarförening frågade kring hur krisberedskapsfrågorna belyses i planeringarna kring sjukhusbyggnationerna.

Arbetsgivaren svarade att i aktuella processer kring planering för sjukhusbyggena tar man med dessa perspektiv i mesta möjliga utsträckning. Dock är det omöjligt att ”bygga bort” alla former av risker.

Som ett led i utvecklingsarbetet med civil beredskap och mot bakgrund av läget i omvärlden finns ett behov av att inrätta en tjänst som regional beredskapsläkare för Region Halland.  Arbetsgivarens avsikt är därför att just inrätta tjänst som regional beredskapsläkare med organisatorisk placering vid Hälso- och sjukvårdsavdelningen på Regionkontoret, med följande uppdrag:

?     Stöd för samordning av katastrofmedicinska frågor på regional nivå.

?     Strategiskt och operativt stöd på regionnivå till ledning och verksamheter inom krisberedskap,  katastrofmedicinsk beredskap och civilförsvar.

?     Bidra till innehåll i övergripande uppdrag, utbildningar, övningar, uppföljningar och rutiner inom beredskapsområdet.

?     Bidra i bedömningar av kompetensförsörjningsbehov inom beredskapsområdet.

?     Representera regionen i relevanta nätverk nationellt och regionalt.

Arbetstagarorganisationerna hade inga invändningar mot arbetsgivarens avsikt.

Arbetsgivaren informerade och förde dialog med arbetstagarorganisationerna gällande Region Hallands arbete med kompetenshöjande insatser.

Varje medarbetare inom kommun och region kan få stöd från Omställningsfonden, som kan erbjuda rådgivning, studiestöd och verktyg – för att stärka individer under och efter anställning, och för att utveckla verksamheter inför framtidens kompetensbehov.

Sammanfattningsvis finns tre former av stöd från Omställningsfonden:

·         Vid avslut av anställning, vilket kan ske pga arbetsbrist, ohälsa eller tidsbegränsad anställning som tar slut.

·         Stöd under pågående anställning, som innebär karriär- och studierådgivning

·         Förebyggande insatser, som innebär möjlighet för arbetsgivaren att ansöka om medel för satsningar som stärker kompetensen i vår verksamhet och förbereda oss och våra medarbetare för framtida behov. Det ökar också anställningsbarheten för våra medarbetare.  

Region Halland ansöker och erhåller medel från Omställningsfonden avseende förebyggande insatser.

Vi fångar behov av kompetenshöjande insatser dels via behov där verksamheter hör av sig när behov uppstår, exempelvis vid nya uppdrag som kräver ny kompetens i verksamheten. Dels via den strategiska kompetensförsörjningen som är integrerat i processen och i dialog med förvaltningarna utifrån deras identifierade behov.

I dessa sammanhang kan medarbetare då erhålla medel för kostnader för utbildning samt kringkostnader för detsamma, exempelvis kurslitteratur. Omställningsfonden står dock aldrig för direkta lönekostnader.

Exempel på förebyggande insatser som innebär kompetensutveckling är sjuksköterskor inom ambulansen som fått möjlighet att ta C-körkort. Likaså två sjuksköterskor på Hallands sjukhus som utbildar sig till gipstekniker. Vidare även kuratorer som utbildar sig i KBT steg 1 och 2.

Dialog fördes i samverkansgruppen och arbetstagarorganisationerna såg positivt på det arbete som sker i ämnet.

Arbetsgivaren informerade och förde dialog med arbetstagarorganisationerna gällande arbetet med 2025 års prioriterade aktiviteter inom det gemensamma utbildningsansvaret.

Utbildningsdelen är en viktig kompetensförsörjningsfråga och Region Halland driver sedan början av 2024 ett gemensamt utvecklingsarbete för att tydliggöra Region Hallands riktning och arbetssätt kopplat till det gemensamma utbildningsansvaret.
Detta är en av flera initiativ för att möta vår kompetensförsörjningsutmaning och stärka vår attraktivitet som arbetsgivare.

Arbetet är initierat av HR-direktören samt bitr. Hälso- och sjukvårdsdirektören och går under arbetsnamnet Gemensamt utbildningsansvar.

Under 2024 involverades nyckelpersoner från samtliga förvaltningar för att tillsammans konkretisera riktning och arbetssätt. Under 2025 påbörjades implementeringen av föreslagna förändringar, med start i en förvaltningsövergripande samordningsorganisation.

Arbetsgivaren redogjorde för organisationen kring det gemensamma utbildningsansvaret där navet är ledningsutskottet och under den finns styrgrupp för utveckling av gemensamma frågor som har representanter från alla förvaltningar. Därunder olika arbetsgrupper.

Styrgruppen har hanterat bl a samordningsmodellen för sjuksköterskeprogrammet, gemensam information kring övergång från AT-läkare till BT-läkare, hanteringen av akademiska kompetensmedel för handledande sjuksköterskor och utökning av användandet av placeringsverktyget KLIPP, bland mycket annat.

Inom ramen för arbetet har det skapats en struktur för ett regiongemensamt arbete och vid mötet redogjordes för den övergripande arbetsprocessen för 2025-2026. Vidare redovisades uppföljning av planerade aktiviteter för 2025 där det sammanfattas att arbetet har flutit på bra, framför allt beroende på ett brett engagemang och samarbete.

Arbetsgivaren önskade inspel från arbetstagarorganisationerna om arbetet.

Vision menade att det är viktigt att Region Halland tar ett helhetsgrepp kring utbildningsdelen även om förvaltningarna anser att man har olika behov.

Vision framförde behov av att kartlägga hur många nya medarbetare till antalet samt vilken typ av utbildningar som behövs inom olika yrkesområden. Fler medicinska sekreterare behövs och det är viktigt att man följer förslag till nationell utbildningsplan. Arbetsgivaren svarade Vision att denna fråga behöver återigen lyftas upp då vi fångar signaler om behov där. Viktigt att analysera rollen då yrket medicinsk sekreterare är under förändring.

Vårdförbundet menade att utveckling av basåret för sjuksköterskor kan fortsatt diskuteras. Obligatoriska utbildningar för HLR släpar efter utifrån att följa HLR-planen. En del delar för kompetensutveckling kopplat till sjuksköterskelegitimationen behöver också tillgodoses.

Eventuella ytterligare inspel kan mailas till Emelie Widarsson.

Arbetsgivaren informerade och förde dialog med arbetstagarorganisationerna om nulägesstatus för arbetet inom ämnesområdet inkluderande arbetsgivare där Region Halland samarbetar även med externa aktörer. Som exempel kan nämnas samarbete med Arbetsförmedlingen avseende praktiska arbetsprövningar samt samarbete med anpassad gymnasieskola för ungdomar med intellektuella funktionsnedsättningar, där elever får möjlighet till APL-platser inom vår måltidsservice.  

Tyngdpunkten på arbetet inkluderande arbetsgivare ska rikta fokus mot det interna arbetet som kan stödja såväl chefer som medarbetare. Det har framtagits finansiering för stöd till våra medarbetare i vissa fall kopplat till medarbetares rehabilitering åter i arbete efter sjukskrivning. Berörda medarbetare som arbetar med dessa frågor inom HR har också varit stöd till andra funktioner inom Region Halland t ex vid utvecklingsarbete kopplat till våra chefer och framtagande av uppdaterad introduktionsutbildning.  Likaså har utbildningsinsatser skapats, t ex att höja kunskaperna hos medarbetare och chefer om NPF-diagnoser och information om klimakteriets påverkan på arbetslivet.

Dialog fördes i samverkansgruppen och arbetstagarorganisationerna såg positivt på det arbete som genomförs.