Möte 2025-04-03

Mötet var överens om att utse närvarande företrädare för respektive arbetstagarorganisation att bredvid ordförande justera protokollet.

Driftsättning av nytt journalsystem Cosmic har skett lördag den 29 mars. Driftsättningen fungerade bra och nu har man kommit in i fas två då vi ska hantera Cosmic i vardagen. Det finns fortsatt delar i Cosmic som behöver justeras samt att det har identifierats kända fel efter driftsättningen som behöver hanteras, vilket nu sker.

ITD följer antalet supportärenden som kommit in. Det fanns en topp av ärenden framför allt under måndagen den 31 mars men det har varit hanterbart.

Den största incidenten som uppkommit efter driftsättningen är att VAS låg nere under en timme under måndag den 31 mars men felkällan hittades och åtgärdades.

Informerades också om att hittills har det ställts 3 671 frågor till Cosmic-assistenten så det visar sig att den gör nytta.

 

Hallands läkarförening lyfte vissa komplikationer i Cosmics som påverkar läkarna i deras arbete. Likaså upplevelse hos sina medlemmar om en viss stress kring att det tar tid att lära sig Cosmics olika delar och att produktionen nu snart går upp i tempo igen efter driftsättningen.

Vision signalerade framför allt vissa avvikelser inom folktandvården.

 

Vårdförbundet tog upp några inspel de fått från sina medlemmar som överlämnades till arbetsgivaren. VF lyfte samtidigt att de ansåg att supporten har fungerat mycket bra under driftsättningen.

 

SACO hade inga inspel vid tid för mötet.

 

Överenskommes att arbetstagarorganisationerna inkommer via mail till sekreteraren för CSG med de synpunkter och inspel som de har kring Cosmics och som sedan sekreteraren överlämnar till ITD för hantering.

Arbetsgivaren uppmanar dock också att medarbetarna kontaktar supporten kring felaktigheter som uppkommer i framtiden.

Kommunikationsdirektör Johanna Wiechel Steier besöker CSG för att informera om kommunikationsverksamheten i Region Halland.

 

Kommunikationsdirektören menade att det finns utmaningar att arbeta med kring kommunikation. Tiderna förändras och det finns ökade förväntningar på kommunikation. Likaså har digitalisering blivit en självklar del i samhällskommunikationen. Omvärldsläge och samhällsutvecklingen ställer höga krav på myndighetskommunikation. Internt ser man ett ökat behov och fokus på internkommunikation och ledningskommunikation. AI-producerad information är ett faktum som vi behöver förhålla oss till. Vidare resonerade hon om kommunikationsarbetets olika roller som innebär att stödja, driva och producera.

Informerades också om de arbetsområden inom kommunikationsområdet som man regionsövergripande jobbar med samt verksamhetsplanering för 2025 inom kommunikationsområdet.

 

Dialog fördes i samverkansgruppen.

Arbetsgivaren gav arbetstagarorganisationerna möjlighet att erinra mot arbetsgivarens förslag till beslut avseende ärenden som hanteras vid regionstyrelsens sammanträde den 9 april.

 

Arbetstagarorganisationerna hade inget att erinra.

Arbetsgivaren har regleringar för att lönejustering sker vid akademisk examen. Examina som idag premieras innebär justering enligt följande:
Licentiatexamen 1 000 kr

Doktorsexamen 2 000 kr

Docent 3 000 kr

 

Arbetsgivaren avser att justera beloppen enligt följande:

Doktorsexamen (grundexamen samt minst 240 poäng forskarutbildning som avslutas med en doktorsavhandling som försvarats vid en offentlig disputation). Justeras till nytt belopp: 4 000 kr

Docent - motsvarar ungefär fyra års heltidsforskning efter avlagd doktorsexamen och att man publicerat ytterligare forskning motsvarande doktorsavhandling samt utbildning inom handledning och pedagogik. Justeras till nytt belopp: 5 000 kr

Lönejustering vid licentiatexamen stryks, utges inte.

 

Hallands läkarförening och SACO ansåg att beloppen bör ligga som lönetillägg istället för att inkluderas i grundlönen.

Arbetsgivaren avser inte följa framförd åsikt av Hallands läkarförening och SACO.

Arbetsgivaren redogjorde för Region Hallands månadsrapport jan-feb 2025. Region Hallands resultat för 2025 prognostiseras till 162 mnkr vid årets slut, vilket är 95 mnkr bättre än årsbudgeten.

Arbetsgivaren redogjorde för Region Hallands årsredovisning 2024.

I utvärderingen av god ekonomisk hushållning beaktas utfallet för fokusområdena, verksamhetsmålen och de finansiella målen. Fyra av totalt sju fokusområden har uppnått måluppfyllelse för helåret 2024, medan övriga tre är delvis uppfyllda. Inom fokusområdena finns totalt 21 mål, varav 17 av dessa uppnås för helåret 2024. Resterande fyra mål uppnås delvis.

Flera fokusområden har indikatorer som inte helt uppnår målvärdena, men det utvecklingsarbete som gjorts under respektive fokusområde bidrar ändå till att måluppfyllelsen delvis uppnås. En sammantagen bedömning av regionfullmäktiges fokusområden och verksamhetsmål visar på en god måluppfyllelse.

 

Inom hälso- och sjukvårdsområdet ses att tillgängligheten är god. Telefontillgänglighet i primärvård uppgår till 90 % som fått kontakt inom noll dagar. 88 % har fått medicinsk bedömning i primärvården inom tre dagar. 87 % har väntat 90 dagar eller kortare för första besök inom specialiserad vård samt att 73 % har efter beslut om behandling väntat 90 dagar eller kortare för operation/åtgärd i specialiserad vård. Dessa värden är bättre i vissa fall och i likhet i andra fall i jämförelse med riket i snitt.

 

Sett till medarbetarperspektivet så visar årsredovisningen att personomsättningen minskar och uppgår under 2024 till 10,5 %. Sjukfrånvaron är oförändrad på 5,8 %. Hyrkostnader minskar och uppgår under 2024 till 3,5 %. Medarbetarengagemang och upplevd arbetsmiljö i medarbetarundersökningen visar på HME 78 och OSA 68, vilket är ett fortsatt högt värde.

 

Det ekonomiska bokslutet visar på att årets resultat innebär fem mnkr. Detta att jämföra med en budget som innebar ett minusresultat på 686 mnkr. Bland de större avvikelserna kan ses på plussidan generella statsbidrag samt andra finansiella intäkter medan på minussidan framför allt nämnderna totalt sett visar ett underskott.

Noterbart är att Region Halland har en något högre kostnadsutveckling jämfört med genomsnittlig kostnadsutveckling för regionerna i Sverige. Region Halland har en kostnadsutveckling på 5,4%, vilket är 0,6 % högre än rikets snitt.

Som ett led i framtagande av Mål och budget förde arbetsgivaren dialog med arbetstagarorganisationerna gällande de samlade planeringsförutsättningarna 2026-2030. Inledande dialog har genomförts vid möte i Centrala samverkansgruppen den 6 mars 2025.

 

En långsiktigt hållbar ekonomi och en fortsatt stark halländsk tillväxt är motorn för regionens framtidskraft. Det är i verksamheterna som den stora utvecklingen sker. Där syns den effekt vi skapar gemensamt − som gör skillnad för invånaren.

 

Konstaterades att den globala ekonomin har träffats av ett antal stora störningar de senaste åren. Återhämtningen från lågkonjunkturen är långsam men väntas bli alltmer märkbar under 2025 och 2026. Det finns en stor osäkerhet i prognoser. Likaså att arbetslösheten i Halland är på uppgång.

 

Sett till vår egen verksamhet så konstaterade arbetsgivaren att de avser fortsätta med inarbetad budgetfördelningsmodell som ger nämnderna en årlig uppräkning, vilket möjliggör fortsatt utvecklingskraft i organisationen. Klargjordes också att en förutsättning för att kunna genomföra kommande investeringar i utveckling av sjukhusområdena samt efterleva god ekonomisk hushållning innebär att vi når ett resultat om minst 2 procent.

 

Fördelningen av investeringar är planerad så att fokus under perioden 2026–2030 ligger på förstudier och genomförandet enligt lokalförsörjningsplanen.

Investeringarna inkluderar även strategiska fastighetsinvesteringar utanför sjukhusområden, reinvesteringar i befintliga byggnader samt åtgärder för löpande energieffektiviseringar.

 

Informerades också om att arbetet fortsätter med fokusområden 2025-2028 vilket innebar:

?     En organisation med utvecklings- och motståndskraft

?     En hållbar och växande region

?     En tillgänglig och högkvalitativ hälso- och sjukvård

?     En digital kraftsamling för framtidens välfärd

 

Sammantaget menade arbetstagarorganisationerna att på Hallands sjukhus ses det behov av fler vårdplatser för att reducera antalet överbeläggningar.

Vidare att arbetet med workshifting behöver accelereras. I detta inte bara att workshifta via AI utan även att flytta arbetsuppgifter mellan yrkesgrupper inom vårdrelaterade arbeten. De ansåg också att mycket arbetskraft och tid läggs på administrativa arbetsuppgifter, som bör kunna workshiftas till andra yrkesgrupper.

Likaså frågar sig arbetstagarorganisationerna vad vårdgarantin kostar för att ligga på målvärde 60 dagar istället för 90 dagar, som är det nationella målet.

Vidare så föreslår arbetstagarorganisationerna att man går över till gruppvård, då vi får en förhöjd grundbemanning på vårdavdelning, vilket minskar övertidskostnaderna. Dessutom minskas då bemanningsbolagens inslag.

Vårdförbundet föreslår att arbetsgivaren ska ha en funktionell bemanning, vilket kan göra att bemanningen kan se olika ut beroende på vilken verksamhet som det berör. 

Inom psykiatrin så ses lokalfrågan som central där behov av renoveringar krävs. Likaså krävs en funktionell bemanning. Borde också ses som del i att vara en attraktiv arbetsgivare. Arbetsgivaren behöver se över var bemanningen behövs bäst och styra den utifrån det.

Inom närsjukvården menade arbetstagarorganisationerna att vårdcentralerna behöver jobba mer med att öka antalet listade patienter då det medför att de får mer budgetmedel.  Behov finns också om att se över vårdvalsmodellen.

Dessutom vid provbeställning så skulle man behöva se möjligheten att få beställa enskilda prover och inte hela provpaketet.

Arbetstagarorganisationerna förmedlade att ibland krävs investeringar som medför extra kostnader men som i förlängningen kan medföra en effektivisering.

 

Vision delade inte bilden hos arbetsgivaren att konjunkturen vänder 2026. Vision hade en bild av att nuvarande konjunkturläge kommer vara ”det nya normala” konjunkturläget.