Hoppa över navigering
  •   1

    Justering

  •   2

    Godkännande av föredragningslista

  • Den lokala nämnden i Varberg arbetar systematiskt med uppföljning av måluppfyllnad, verksamhetsplan och uppföljning av de ekonomiska ramarna. Detta sker dels genom de båda uppföljningsrapporterna och belyser den ekonomiska utvecklingen och de aktiviteter av större vikt som genomförts utifrån de av nämnden beslutade målen och verksamhetsplanering

    Bilagor

  • Folkhälso- och trygghetsrådet är en etablerad arena där Varbergsnämnden, Varbergs kommun och polismyndigheten samverkar och samarbetar i det kommunövergripande arbetet som handlar om folkhälsa och trygghet. Under perioden 2018-2021 har rådet identifierat barn och ungas fysiska och psykiska hälsa, ANDT (Alkohol, narkotika, doping och tobak) och trygghet och säkerhet som särskilt prioriterade områden. Utifrån dessa områden har en handlingsplan med förslag på åtgärder tagits fram av Trygg i Varberg.

    I handlingsplanen ingår bland annat arbetet med medborgarlöftet för Varbergs kommun. Medborgarlöftet är en del av polisens styrmodell och nytt för i år är att Varbergsnämnden deltar i medborgarlöftet. Tidigare har medborgarlöftet enbart involverat polisen i Varberg och Varbergs kommun. Varbergsnämnden bidrar genom att möjliggöra för barn och ungas delaktighet i medborgarlöftet.

    På sammanträdet lämnas information om det pågående arbetet med medborgarlöftet.

  • Varbergsnämnden beslutade vid sammanträdet 2017-09-04 §55 att medfinansiera befolkningsstudien Hälsa på lika villkor. Region Halland har deltagit i den nationella befolkningsstudien sedan 2004 och har även finansierat tilläggsenkäter för att få tillförlitlig statistik på kommunnivå. Lokala nämnders medfinansiering möjliggör ytterligare förtätningar, vilket också gör det möjligt att synliggöra resultatet på kommundelsnivå. Under mars månad skickas enkäter ut till 16 000 hallänningar mellan 16-84 år.

    Vid sammanträdes lämnas en lägesrapport över arbetsprocessen.

    Bilagor

  • Under 2016 genomförde Varbergsnämnden dialoger med fokus på barn och unga i behov av särskilt stöd. Syftet med dialogerna var att skapa samsyn om behoven. Anhöriga, brukar- och anhörigföreningar samt kommunala, regionala och andra samhällsaktörer som på olika sätt möter barn och unga deltog. Dialogerna resulterade i tre prioriterade behov: Kunskap, samordning och support.

    Som en del i arbetet med att ta tillvara resultaten av dialogerna genomförde Varbergsnämnden under 2017 ett kunskapshöjande seminarium med fokus på en ökad kunskap om neuropsykiatriska funktionsvariationer (NPF) och hur vi på ett bättre sätt kan samverka och samordna våra insatser kring barn och unga. I samband med seminariet arrangerades även en öppen föreläsning för allmänheten om ADHD.

    Att det är viktigt att arbeta för en ökad kunskap om NPF blev än mer tydligt i och med resultaten från lokala nämnders gemensamma dialogprocess om unga och unga vuxnas psykiska hälsa och livsvillkor. Deltagande verksamheter efterfrågade en ökad kunskap inom området för att bättre kunna förstå och bemöta unga med NPF. Vid flera tillfällen lyftes den direkta kopplingen fram mellan en NPF-diagnos och psykisk ohälsa.

    I Varbergsnämndens verksamhetsplan för 2018 är kunskapshöjande aktiviteter inom området NPF prioriterat. Under sammanträdet lämnas information om plan för genomförande av uppdraget.

    Bilagor

  • Under 2017 hade lokala nämnder bland annat i uppdrag från regionstyrelsen, utifrån Region Hallands hälso- och sjukvårdsstrategi, att samla in och förstå invånarnas upplevelse av hälso- och sjukvården i Halland. Utifrån uppdraget tog Varbergsnämnden beslut om att fokusera på äldres upplevelse.

    En sammanställning av befintlig statistik inom området togs fram och presenterades för Varbergsnämnden vid sammanträdet 16 oktober 2017 av Johanna Nilsson, student vid Göteborgs universitet. Sammanställningen visade bland annat att det är svårt att dra några slutsatser om äldres upplevelser baserat på befintlig kvantitativ data. För att få en djupare förståelse för hur äldre upplever hälso- och sjukvården och varför, identifierades därför behovet av att genomföra en kvalitativ undersökning.

    Under 10 veckor har Jonatan Nilsson, student vid Göteborgs universitet, arbetat med vidare med uppdraget om äldres upplevelser av hälso- och sjukvården. Jonatan har genomfört fokusgrupper på sex olika mötesplatser för seniorer i Varbergs kommun. Syftet har varit att få en djupare förståelse för hur äldre upplever hälso- och sjukvården och varför.

    På sammanträdet presenteras resultaten från genomförda fokusgrupper.

    Bilagor

  • I lokala nämnders gemensamma dialogprocess 2017 om unga och unga vuxnas psykiska hälsa lyfts normer och genusstrukturer fram som en bidragande orsak till skillnader i psykisk hälsa mellan könen. Även i forskning lyfts kön fram som en viktig markör för hur unga uttrycker, förstår och förhåller sig till psykisk ohälsa.

    Med utgångspunkt i ovanstående har Varbergsnämnden sett behovet av att utreda möjligheten att initiera ett arbete med normkritiskt perspektiv i föräldrautbildningar. Mödra- och barnhälsovården har identifierats som viktiga arenor att arbeta utifrån, då de möter nästintill alla blivande och nyblivna föräldrar.

    För att arbetet med ett normkritiskt perspektiv i föräldrautbildningar ska få önskad effekt, bör båda föräldrarna ges möjlighet att närvara, för att tillsammans kunna förhålla sig till det normkritiska perspektivet. I nuläget är det dock en övervägande majoritet kvinnor som deltar i föräldrautbildningar.

    Därför föreslås uppdraget utökas till att även inkludera ett arbete för ökade förutsättningar för mödra- och barnhälsovården att arbeta med det jämställda föräldraskapet där en ökad delaktighet från partnern främjas.

    Bilagor

  • I lokala nämnders gemensamma dialogprocess 2017 om unga och unga vuxnas psykiska hälsa och livsvillkor var de allra flesta överens om att den psykiska ohälsan är lika utbredd hos tjejer som hos killar och att bilden av att tjejer skulle må sämre än killar kommer från att det är mer accepterat för en tjej att visa hur hon mår än vad det är för en kille. I dialogerna lyftes även upp att tjejer och killar behandlas olika och har olika förväntningar på sig, både i skolan och i hemmet.

    Forskning visar att kön är en viktig markör för hur unga uttrycker, förstår och förhåller sig till psykisk ohälsa. De generella mönstren är att konstruktioner av femininitet bidrar till att kvinnor uppmärksammar och beskriver sin ohälsa medan konstruktioner av maskulinitet hindrar män från att uttrycka sin ohälsa i offentliga rum och från att söka hjälp (Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, 2015).

    Med utgångspunkt i resultaten ovan har Varbergsnämnden i verksamhetsplanen för 2018 bland annat prioriterat kunskapshöjande insatser om normer och värderingar riktat till ungdomar i kommunen. Som en del i arbetet föreslås Varbergsnämnden erbjuda skolor att ta del av klassrumsteatern A perfect lover, vilket är en teatermonolog som tar upp könsroller, samtycke med mera och följs av samtal och diskussion. För att nå en bredd av elever föreslås klassrumsteatern spelas 3 gånger per dag under en vecka. Då nås ca 600 elever.

    Vid sammanträdet presenteras förslag på upplägg av insatsen.

    Bilagor

  • Enligt 6 kapitlet 37 § Kommunallagen kan nämnd delegera beslutanderätt till ett utskott, ett presidie, en ledamot eller en anställd som är underställd nämnden. Beslut som fattas enligt delegationsordningen ska anmälas till nämnden och redovisas skriftligen
    i detta ärende.

    Bilagor

  • Vid sammanträdet lämnas information om

    1. Strategi för hälsa
    2. Välmående ger resultat
    3. Pride 2018
    4. Inbjudan - Den brottsförebyggande arbetsprocessen, 28 mars

    Bilagor

  • Vid sammanträdet redovisas och diskuteras Varbergsnämndens genomförda och planerade aktiviteter 2018

    Genomförda aktiviteter 2018-02-06 - 2018-03-12

    1. Meningsfull eftermiddagsföreläsning/konferens om arbete och sysselsättning, 15 februari - Stefan, Anne, Margareta, Gun och Sophia
    2. Folkhälso- och Trygghetsrådet, 6 mars - Stefan, Anne, Camilla, Sophia

    Aktivitet genomförd 14 december 2017, Regional konferens - Förebyggande kring brott och sociala risker för social hållbarhet - Inger

    Planerade aktiviteter 2018-03-13 - 2018-04-16

    1. Dialog med Närsjukvården och Driftnämnden Ambulans, diagnostik och hälsa, 15 mars
    2. Länspresidium, Kungsbacka, 19 mars - Stefan, Anne, Camilla
  • § 17

    Justering

  • Folkhälso- och trygghetsrådet är en etablerad arena där Varbergsnämnden, Varbergs kommun och polismyndigheten samverkar och samarbetar i det kommunövergripande arbetet som handlar om folkhälsa och trygghet. Under perioden 2018-2021 har rådet identifierat barn och ungas fysiska och psykiska hälsa, ANDT (Alkohol, narkotika, doping och tobak) och trygghet och säkerhet som särskilt prioriterade områden. Utifrån dessa områden har en handlingsplan med förslag på åtgärder tagits fram av Trygg i Varberg.

    I handlingsplanen ingår bland annat arbetet med medborgarlöftet för Varbergs kommun. Medborgarlöftet är en del av polisens styrmodell och nytt för i år är att Varbergsnämnden deltar i medborgarlöftet. Tidigare har medborgarlöftet enbart involverat polisen i Varberg och Varbergs kommun. Varbergsnämnden bidrar genom att möjliggöra för barn och ungas delaktighet i medborgarlöftet.

    På sammanträdet lämnas information om det pågående arbetet med medborgarlöftet.

  • Varbergsnämnden beslutade vid sammanträdet 2017-09-04 §55 att medfinansiera befolkningsstudien Hälsa på lika villkor. Region Halland har deltagit i den nationella befolkningsstudien sedan 2004 och har även finansierat tilläggsenkäter för att få tillförlitlig statistik på kommunnivå. Lokala nämnders medfinansiering möjliggör ytterligare förtätningar, vilket också gör det möjligt att synliggöra resultatet på kommundelsnivå. Under mars månad skickas enkäter ut till 16 000 hallänningar mellan 16-84 år.

    Vid sammanträdes lämnas en lägesrapport över arbetsprocessen.

  • I lokala nämnders gemensamma dialogprocess 2017 om unga och unga vuxnas psykiska hälsa lyfts normer och genusstrukturer fram som en bidragande orsak till skillnader i psykisk hälsa mellan könen. Även i forskning lyfts kön fram som en viktig markör för hur unga uttrycker, förstår och förhåller sig till psykisk ohälsa.

    Med utgångspunkt i ovanstående har Varbergsnämnden sett behovet av att utreda möjligheten att initiera ett arbete med normkritiskt perspektiv i föräldrautbildningar. Mödra- och barnhälsovården har identifierats som viktiga arenor att arbeta utifrån, då de möter nästintill alla blivande och nyblivna föräldrar.

    För att arbetet med ett normkritiskt perspektiv i föräldrautbildningar ska få önskad effekt, bör båda föräldrarna ges möjlighet att närvara, för att tillsammans kunna förhålla sig till det normkritiska perspektivet. I nuläget är det dock en övervägande majoritet kvinnor som deltar i föräldrautbildningar.

    Därför föreslås uppdraget utökas till att även inkludera ett arbete för ökade förutsättningar för mödra- och barnhälsovården att arbeta med det jämställda föräldraskapet där en ökad delaktighet från partnern främjas.

  • I lokala nämnders gemensamma dialogprocess 2017 om unga och unga vuxnas psykiska hälsa och livsvillkor var de allra flesta överens om att den psykiska ohälsan är lika utbredd hos tjejer som hos killar och att bilden av att tjejer skulle må sämre än killar kommer från att det är mer accepterat för en tjej att visa hur hon mår än vad det är för en kille. I dialogerna lyftes även upp att tjejer och killar behandlas olika och har olika förväntningar på sig, både i skolan och i hemmet.

    Forskning visar att kön är en viktig markör för hur unga uttrycker, förstår och förhåller sig till psykisk ohälsa. De generella mönstren är att konstruktioner av femininitet bidrar till att kvinnor uppmärksammar och beskriver sin ohälsa medan konstruktioner av maskulinitet hindrar män från att uttrycka sin ohälsa i offentliga rum och från att söka hjälp (Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, 2015).

    Med utgångspunkt i resultaten ovan har Varbergsnämnden i verksamhetsplanen för 2018 bland annat prioriterat kunskapshöjande insatser om normer och värderingar riktat till ungdomar i kommunen. Som en del i arbetet föreslås Varbergsnämnden erbjuda skolor att ta del av klassrumsteatern A perfect lover, vilket är en teatermonolog som tar upp könsroller, samtycke med mera och följs av samtal och diskussion. För att nå en bredd av elever föreslås klassrumsteatern spelas 3 gånger per dag under en vecka. Då nås ca 600 elever.

    Vid sammanträdet presenteras förslag på upplägg av insatsen.

  • Följande inkomna skrivelser anmäls till protokollet.

Vi använder cookies på denna webbplats för att förbättra din användarupplevelse.