Möte 2018-04-18

Motion från Sverigedemokraterna om gratis kollektivtrafik i hela Halland från 65 års ålder under lågtrafik.

Interpellation till regionstyrelsens ordförande  från Agnes Hultén (V) om hur vi säkerställer arbetet med en jämlik cancervård i Region Halland.

Fråga ställd till ordföranden för Driftnämnden Närsjukvård av Erik Hellsborn (SD) om Folktandvården arbetar med alternativ till Guttaperka-metoden.

Ingainkomna/utgående skrivelser/protokoll 2018.

Region Halland redovisade 2017 ett positivt resultat på 13 mnkr. Hälso- och sjukvården visar dock fortsatta ekonomiska underskott gentemot budget, det positiva resultatet på totalnivå förklaras främst av olika obudgeterade statsbidrag som redovisats centralt.

Regionens ekonomiska mål för 2017 var att budgeten ska hållas. Regionens årsbudget för 2017 uppgick till 17 mnkr och den budgeterade andelen kostnader i förhållande till intäkter 100 procent. Indikatorn avseende budgetavvikelse missar målet med knapp marginal, avvikelsen blev negativ på 4 mnkr. Indikatorn avseende kostnadsandel klarar målet knappt, intäkterna var 13 mnkr större än kostnaderna.

Regionens verksamhetsmål är högt ställda och en fullständig måluppfyllelse är svårt att uppnå. I ett nationellt perspektiv står sig Region Hallands resultat relativt väl, bland annat inom medicinsk kvalitet och tillgänglighet. Vid en samlad bedömning av måluppfyllelsen för regionens finansiella mål och verksamhetsmål görs bedömningen att regionen inte uppfyller kraven på en god ekonomisk hushållning. Det är regionens finansiella resultat som inte är tillräckligt starkt.

Totalt har Region Halland 11 mål enligt Mål och Budget 2017. Måluppfyllelse för 2017 är att fyra av målen är uppfylls, tre av målen uppfylls delvis och tre av målen uppfylls inte.

Enligt kommunallagen ska fullmäktige före utgången av juni månad året efter det år som revisionen avser, besluta om ansvarsfrihet. Regionfullmäktige ska i samband med beslutet ge en motivering till varför ansvarsfrihet beviljas. Det är upp till regionfullmäktiges ordförande, med bistånd från övriga presidiet, att bedöma om lagens krav på motivering är uppfyllt.

Regionfullmäktiges presidium har gått igenom revisionsberättelsen för år 2017 och delar i stora dra de iakttagelser som revisionen gör. Presidiet föreslår att ansvarsfrihet beviljas i enlighet med revisionens förslag.

Det är också presidiets bedömning att i och med ett sådant beslut så har kommunallagens motiveringskrav uppfyllts.

Protokollsanteckning

Det antecknas till protokollet att de ledamöter i regionfullmäktige, som även är ledamöter och ersättare i frågavarande nämnder och styrelser, inte deltar i beslutet om ansvarsfrihet i vad som angår ledamoten ifråga.

Principen för resultathantering är att styrelser/nämndernas samlade över- och underskott balanseras till nästkommande år i ambitionen att medverka till ett effektivare resursutnyttjande. Styrelsernas/nämndernas resultat, efter analys av hur förväntade mål och produktionskrav uppfyllts och därmed sammanhängande eventuell resultatjustering, balanseras och tillförs eget kapital. Om negativt eget kapital uppkommer skulle detta täckas genom motsvarande överskott i redovisningen helst året efter eller senast tre år efter.

Syftet med resultathanteringen har främst varit att ta ett ansvar över tiden för konkurrensutsatt verksamhet, medan för övrig verksamhet har syftet varit att hantera
Mindre resultatdifferenser mellan åren.

Hantering av större ackumulerade underskott ska ske inom budgetprocessen och så även med större överskott då det annars kan ge en direkt felaktigt bild av att det finns annan finansieringsmöjlighet utöver budget. Att finansiera något med eget kapital är det samma som att medge ett underskott och försämra resultatet. Detta förfaringssätt med tilläggsanslag finansierade med eget kapital ifrågasätts av revisionen då man anser att det strider mot det lagstadgade balanskravet och att besluten inte är finansierade.

En grundförutsättning för den ekonomiska styrningen är att nämnderna håller sina budgetramar.

Regionstyrelsen har fattat beslut om särskilda principer för att hantera över- och underskott som uppkommer under det att det regionövergripande framtidsarbetet framskrider. Uppkomna över- och underskott hanteras i detta fall i resultathanteringen i samband med årsredovisningen. Över- och underskott uppkomna av andra orsaker ska även dessa hanteras i resultathanteringen i samband med årsredovisningen.

Inom vårdval specialiserad öppenvård finns ett årligt budgeterat kostnadstak. Inom vårdval hud har produktionen överstigit kostnadstaket, vilket innebär reducerad ersättning till vårdenheterna. All vård inom hud ska dessutom täckas inom vårdvalet, dvs det finns ingen separat budget för vårdgarantin. Den egna verksamheten inom vårdval hud visar på ett underskott enligt bilaga 1 vilket delvis beror på ovanstående.

Utfallet för egna verksamheten inom Vårdval Psykiatri 2017 är osäkert då verkliga kostnader inte har allokerats till Vårdvalet. Kostnaderna utgörs av en schablon som tagit sin utgångspunkt i Psykiatri öppenvård. I genomlysning och flera rapporter av ersättningsmodellen i Vårdval Halland specialiserad öppenvård har det framkommit att den är komplex, speciellt vad gäller registrering av vårdepisoderna. Från och med 1 mars 2018 har en förenklad modell för registrering av episoder tagits i drift och som förväntas ge bättre förutsättningar för den administrativa hanteringen för leverantörerna samt ge bättre kvalité på utbetalningarna.

Under 2016 bildade partiernas gruppledare en politisk organisationskommitté med uppdrag från partierna att utvärdera den nuvarande organisationen och ge förslag till förändringar i den politiska organisationen. Samtliga partier har inbjudits att delta i organisationskommitténs arbete.

Organisationskommittén har haft ambitionen att kunna redovisa ett förslag till ny politisk organisation i god tid före valet 2018. Ambitionen har varit att kunna lägga ett samlat förslag dvs. inklusive förslag till förändrade reglementen och arbetsordningar. Med anledning av att en ny kommunallag trädde ikraft den 1 januari 2018 och att det i skrivande stund pågår ett arbete inom SKL att utarbeta underlag till nya normalreglementen och arbetsordningar kommer förslagen att redovisas för beslut vid fullmäktiges junisammanträde.

Region Halland äger fastigheten Halmstad Esmared 1:18, nedan fastigheten. Fastigheten är belägen strax öster om Simlångsdalen i Halmstad kommun och består till stor del av Långhultamossen. Den 19 mars 1999 fattade Länsstyrelsen beslut om att göra fastigheten till ett naturreservat. Med anledning av att Länsstyrelsen planerade att göra fastigheten till ett naturreservat träffades en överenskommelse mellan Länsstyrelsen i Hallands län och Region Halland, dåvarande Landstinget Halland avseende intrångsersättning för att bilda naturreservat. Intrångsersättningen bestod dels av en engångssumma om 800 000 kr och dels av en framtida intrångsersättning avseende område 6, som är den produktiva skogen på fastigheten, utifall tillstånd nekades för skogsföryngringsåtgärder. Någon ersättning för område 6 har ännu inte utbetalats till Region Halland. Överenskommelsen är godkänd av Naturvårdsverket.

Region Halland ansökte under 2017 om skogsföryngringsåtgärder med syfte att klargöra villkoren och inleda en diskussion med Länsstyrelsen och Naturvårdsverket om att istället sälja fastigheten till Naturvårdsverket.

Parterna är nu eniga om att den bästa lösningen är att Naturvårdsverket köper hela fastigheten. En värdering har gjorts till 23 300 000 kronor, se bifogat värdeutlåtande.

Eftersom Naturvårdsverket endast har delegation på upp till 20 miljoner kronor kommer köpet att vara villkorat av att regeringen, enligt Förordningen (1993:527) om förvaltning av statliga fastigheter, m.m. genom beslut godkänner investeringen.

I Tillväxtstrategi för Halland 2014-2020 pekas Grön Tillväxt ut som ett av tre prioriterade styrkeområden i Halland. Livsmedelsområdet är ett av de näringsområden som ingår i Grön Tillväxt.

Region Halland, Länsstyrelsen, livsmedelsanknutna aktörer och näringsidkare inom livsmedelsområdet i Halland har under 2016-2017 i en bred och öppen process arbetat fram ett handlingsorienterat livsmedelsprogram som pekar ut en färdriktning för Halland inom livsmedelsområdet. Alla deltagande parter i processen har bidragit med målbilder för ett önskat framtida läge där Halland gemensamt åstadkommit en förflyttning inom ett antal områden som bedöms som särskilt viktiga för den halländska livsmedelsnäringen. Alla inblandade parter tar också ansvar för sina resp. delar i genomförandet av handlingsprogrammet.

Region Halland har utifrån den gemensamma plattformen i sin tur utarbetat program och riktlinjer för hur arbetet ska bedrivas och följas upp i Region Halland. Förslaget till riktlinjer följer den form som är vedertagen, dvs. att åtaganden i livsmedelsprogrammet har kopplats till tillväxstrategins mål och del mål. Till varje område är det också knutet konkreta indikatorer för en tydlig uppföljning.

Livsmedelsprogrammets aktörer kommer att träffas årligen för att diskutera behov av förändringar i programmet och för att följa upp hur arbetet i de olika arbetsgrupperna och i deltagande organisationer fortgår. På övergripande nivå följs handlingsprogrammet upp inom ramen för uppföljning av indikatorer i Tillväxtstrategin.

Enligt regionfullmäktiges arbetsordning ska regionstyrelsen två gånger om året redovisa till fullmäktige vilka inlämnade motioner som ännu inte har slutbehandlats.

I skrivande stund finns tre motioner som är under handläggning och som ännu inte har slutbehandlats av regionfullmäktige. Motionerna framgår av sammanställningen nedan.

På grund av förhinder behöver ett ombud utses till Landstingens Ömsesidiga Bolagsstämma (LÖF) den 23 maj 2018 istället för Mikaela Waltersson (M)