Möte 2022-12-02

SPF Seniorerna Hallandsdistriktet inkom med skrivelse till regionpensionärsrådet den 23 september 2023. SPF Seniorerna yrkar i skrivelsen på att ha två ordinarie ledamöter i rådet och en ersättare. SPF Seniorerna yrkar också på att förfoga över ordförandeskapet i Regionpensionärsrådet.

Regionpensionärsrådets inställning till SPF:s skrivelse är att det är pensionärsorganisationernas ansvar hur man väljer att organisera och ansvara för vice ordförandeposten i regionpensionärsrådet.

 

Vid dagens sammanträde får rådet information om läkemedelshantering för äldre. 

Kerstin Zander: om läkemedel är restnoterat får man veta det först när man kommer till apoteket. Borde man inte få veta det hos läkaren redan? Läkaren borde kolla att läkemedlet finns inne.

Charlotta Eriksson: det borde läkaren kunna kolla upp. Ibland är det svårt att få all tid med patienten som man önskar vid besöket.

Lennart Wilhelmsson: när det gäller apoteken, på min tid var det så att om apoteken var olika bolag, kunde de inte se varandras läkemedel.

Charlotta Eriksson: det är nu en branschöverenskommelse. Informationen finns också i FASS vilket gör det lättare för apoteken att kolla upp sådant här.

Helene Andersson: när man har ett konstaterat sjukdomstillstånd och får ett antal mediciner för att bota detta- vem tar ansvar för att följa upp detta, dvs att plocka bort läkemedel. Många tillstånd kan förändras för de äldre, exempelvis om man tappar vikt, då ska ju dosen justeras. Vem ser över sådant?

Charlotta Eriksson: mycket ansvar ligger idag på patienten, man måsta ställa frågor. Vårdcentralen har den stora helhetssynen på vilka läkemedel man har och inom specialistvården kanske man får en årskontroll.

Lennart Wilhelmsson: det är läkarens ansvar. Han eller hon ska kunna samordna detta. Tyvärr är samordningen mellan öppenvård och slutenvård dålig. I Borgholm fungerar det bra, det är ett bra exempel. Det kan aldrig vara patientens ansvar och framför allt inte anhörigas.

Helene Andersson: det här är en brist.

Lennart Wilhelmsson: det är brist, det fungerar inte.

Charlotta Eriksson: jag kan bara instämma. Tyvärr så som systemet är upplagt nu så fungerar det inte.

Sten-Eric Svensson: min bror kom till apoteket och skulle hämta ut läkemedel som var utskrivna samtidigt. Då sa apotekaren att de läkemedlen fick han inte ha samtidigt. Då fick han bara ta ut den ena.

Charlotta Eriksson: vården kan också medvetet skriva ut läkemedel, som apoteket säger att man inte får ha tillsammans, för att läkaren ser att man får bättre effekt.

Helene Andersson: detta är en av utmaningarna vi har i takt med att vi kan bli äldre idag.

Ann-Margret Nilsson: idag är det många som använder naturläkemedel. Hur ser kopplingen mellan användandet av naturläkemedel och läkemedel ut?

Charlotta Eriksson: Farmaceuterna har viss koll, men man ska upplysa både apotek och läkaren om man använder naturläkemedel samtidigt. För äldre naturläkemedel som har funnits ett tag, exempelvis echinasea, vet man vilka långtidseffekter det ger. Men nyare naturläkemedel är inte lika säkert att man vet vilka biverkningar som kan komma efterhand, eller i kombination med andra läkemedel. Man ska vara observant på detta.

Lennart Wilhelmsson: det finns inga vetenskapliga studier som visar att naturläkemedel har någon funktion över huvud taget. Det är dumheter rakt igenom. Det lurar människor att tro att det är ofarligt när det är naturligt. Det är obegripligt att ett apotek samtidigt får sälja naturläkemedel, det skulle vara förbjudet.

Vid dagens sammanträde ska rådet besluta om sammanträdestider för kommande år. Förslag på sammanträden för år 2023 har tagits fram. Enligt sedvana hålls rådets sammanträdesdagar på en fredag mellan klockan 09:00 och 12:00. Vanligtvis hålls sammanträdena i Regionens Hus i Halmstad. 

Förslag på sammanträdesdagar år 2023 är följande:

• 17 februari kl 9-12
• 24 mars kl 9-12
• 21 april. TEMADAG på Katrinebergs folkhögskola kl 9-15
• 9 juni kl 9-12
• 29 september kl 9-12
• 8 december kl 9-12

 

Regionpensionärsrådet beslutade vid sitt extrainsatta sammanträde den 24 oktober 2022 att överlämna protokoll med minnesanteckningar till regionstyrelsens hälso-och sjukvårdsutskott (HSU), som bidrag till Region Hallands yttrande till utredningen om ny äldreomsorgslag. 

HSU återkopplar nu till Regionpensionärsrådet att Region Halland har lämnat regionens yttrande  till Socialdepartementet.

Rapport från ordförande. 

Helene Andersson: vi börjar med Lennarts diskussion kring listningsstopp på vårdcentraler.

Lennart Wilhelmsson: det är väldigt viktigt att inte ha mer än 1100 listade patienter per läkare. Flera regioner har bestämt detta, att det ska vara en generell regel och detta kunde också Halland gå i bräschen för. Många äldre patienter kräver längre besökstid än vad yngre gör. Plötsligt tar det längre tid än vad det var planerat. Har man för många listade per läkare blir det fel i planeringen.

Jag har tagit upp detta tidigare informellt med Axel Storckenfeldt (ordförande i driftnämnd närsjukvården inom Region Halland), antalet äldre patienter beror på var i regionen man bor säger Axel, men det är strunt. Det är viktigt att få igenom en sådan ändring så att vi äldre kan få vår tid på vårdcentralen. Alltså listningstak för antal patienter per läkare inom Regionen är vad det handlar om.

Helene Andersson: det vissa vårdcentraler har önskat är listningstak för vårdcentralerna, inte för läkarna. Man skiljer på listningstak och listningstopp. Vi har sagt nej till listningstak för att vårdcentraler inte ska kunna fylla på underifrån med patienter. Däremot kan man godkänna listningsstopp - då tar inte in patienter under en period, så att vårdcentralen antingen får tid på sig att öka organisationen eller kan få ned tillfälligt höga arbetsbelastningar. Vi bedömer alltså att listningstak och listningsstopp är två olika delar.

Patrik Thorsson Nilsson: som det är nu är det är två frågor. Det du lyfter Lennart har inget med vårdcentralens listningstak att göra. Man kan få ett tillfälligt listningsstopp för att kunna ha hand om patienter i framtiden. Vi ser att vårdcentraler som har en äldremottagning har lite mer tid per patient.

Det beror på var vårdcentralen är placerad, det finns demografiska skillnader i vad man har för patientgrupp i olika områden. Vissa perioder kanske de klarar 2000 patienter per läkare och vissa perioden kanske de bara klarar 800 patienter per läkare.

Lennart Wilhelmsson: jag skulle inte kunna tänka att jag tänker så om mina patienter. Totalt omoraliskt. Vad är det frågan om? Det måste vara självklart, ni kan styra så att det inte får gå till så. Det måste vara en klar och tydlig regel.

Helene Andersson: det som vi också har jobbat med i Regionstyrelsens Tillväxtutskott denna höst är att följa upp EU-medel -och projekt för att se om de har gett effekt. I och med att vi är en tillväxtregion får vi inte så mycket pengar i utvecklingsmedel. Vi får jobba ihop medlen själv. Under 7 år har vi avsatt 120 miljoner kronor, de halländska kommunerna och Region Halland tillsammans, som används som medfinansiering i allt från arbetsmarknadsprojekt och insatser under flyktingkrisen och liknande. Också till att utveckla näringslivet och energisatsningar. Det finns ett projekt som heter timbanken som riktar sig till näringslivet. Det är fem timmar kostnadsfri rådgivning i digitalisering, kommunikation, ekonomi, marknadsföring med mera. 

Regeringen har beslutat Region Halland från den 1 januari 2023 kommer att vara ett regionplaneorgan. Detta innebär att kommunerna tillsammans med regionen ska arbeta fram en regional fysisk plan för Region Halland. Planen ska antas av Regionfullmäktige i juni 2026.

Ann-Margret Nilsson: vad är det konkret för planering?

Helene Andersson: det är en samordning av kommunernas översiktsplaner samt fokus på prioriterade områden exempelvis mark och vatten. 

Lennart Wilhelmsson: ingår beredskap i en sådan sak? 

Helene Andersson: beredskapsfrågan kommer bli hanterad, och energifrågan. Vi fick frågan tidigare om att etablera en batterifabrik i länet men alla insåg att det inte fanns tillräckligt med energiförsörjning och tillgänglig mark till detta. Då uppkom frågor: hur ska vi gemensamt ta hand om åkermarken och energiproblem.

Lennart Wilhelmsson: Halland har en stor befolkning och liken geografisk yta. Det borde vara bra att ha en sådan planering.

Helene Andersson: hela upplägget är att det börjar i kommunernas planering och sedan samordnas den. Det är ett arbete som fastställs 2026. 

En annan fråga är att regionerna får i uppdrag att samordna gymnasieskolans utbud och komvux, det ska vara anpassat efter arbetsmarknadens behov. Vi får samordna oss mer med kommunerna och kommunerna måste samarbeta mer än tidigare. I Halland har vi inte stora avstånd relativt sett, därför bör det gå. Men när man tittar på statistiken är ungdomar inte så sugna på att ta sig över kommungränsen – det blir en utmaning.

Gemensamma nämnden för hemsjukvård och hjälpmedel kommer den kommande mandatperioden att ha ett nytt upplägg. Ansvariga politiska ledningar i kommunerna och regionala politiker kommer att bemanna den nämnden. Målsättningen är att detta kommer att leda till utvecklad samverkan. 

Sten-Eric Svensson: kanon att man satsar på gymnasieungdomar, så att fler kan få praktisk utbildning. Man glömmer en grupp – de som inte har möjlighet att läsa. Man borde satsa en del på lärlingssystemet. De som inte klarar skolan upp till gymnasienivå.

Lennart Wilhelmsson: du tog upp en jätteviktig sak. Det viktig är att alla yrken har samma värde. Det är mängder av människor som löser den praktiska delen. De är begåvade på ett annat sätt.

Kerstin Zander: jag har alltid tyckt att det är viktigt att kunna jobba med händerna.

Ann-Margret Nilsson: vi hade uppe på KPR – socialdokumentation. Vad hemtjänsten skulle göra och hade gjort så att nästa personal vet vad den ska göra efter att den första har gått.

Sten-Eric Svensson: jag har hemtjänst och en gång kom det en stressad tjej. När hennes kollegor var sjuka fick hon ta smällen och arbeta hårdare för att täcka upp. Det får inte gå till så.

Lennart Wilhelmsson: intressant att högskolan har institutionen leap for lifte: de forskar på digital hjälp i hemmet.

Kerstin Zander: vi är lyckliga för den nya palliativa avdelningen i Falkenberg. Det är jättebra. Nu väntar vi bara på att vi ska får en hörselcentral också.

 

Inför rådets temadag den 21 april 2023 på Katrinebergs folkhögskola, har rådet  valt att arbeta vidare med följande teman:

 

1. Information och hemsjukvårdsavtalet (förslag)

2. Vårdcentralen Fjärås: information om äldremottagningen (inbokad)

3. Christian Rück, psykiater Karolinska institutet: om psykisk (o)hälsa/psykisk sjukdom. (inbokad)

4. Charlotta Eriksson, läkemedelsstrateg: läkemedelshantering för äldre (förslag)

samt eventuellt kort presentation av rådet och av politiker på plats.

Sten-Eric Svensson: PRO har genomfört en undersökning (mer inom kommuner än regionen) om hur nöjda pensionärer är med äldreomsorgen. Den gjordes i maj 2022.

4 av 10 pensionärer är nöjda med äldreomsorgen. 727 personer över 65 år har man pratat med. Alla hade hjälp i hemtjänsten från olika kommuner. För att man ska komma upp i ett normalläge skulle det krävas ca 10 miljarder kr från statsbudgeten. Vi förmodar att det ser likadant ut i alla län. PRO presenterar åtgärder för att trygga äldreomsorgens kvalitet. Vi vill se sen ny äldreomsorgslag som slår fast rätten till goda levnadsvillkor, 10 miljarder från statsbudgeten, minst 90% av personalen ska ha en fast anställning och möjlighet till heltid utan delare turer. Alla äldre med hemtjänst ska erbjudas en fast omsorgskontakt och fritt få befoga över äldres omsorg. Dagens lagstiftning begränsar sig till skälig levnadsnivå. Bakgrunden är levnadsnivå och levnadsglädje.

Undersökningen slår också fast allmänhetens syn på äldreomsorgen. Det är endast 2% som tycker att den fungerar bra. 36% ganska bra, 27% ganska dåligt.

Lennart Wilhelmsson: SPF har gjort en rikstäckande liknande undersökning.