Möte 2022-09-30

Vid dagens sammanträde presenteras förslag till svar på RPGs tidigare inkomna skrivelse angående representation i Regionpensionärsrådet. 

Sten-Eric Svensson: det finns små pensionärsorganisationer representerade inom många organisationer så som SJ och Televerket. 

Ann-Margret Nilsson: vi hade detta uppe för diskussion ifjol. Vi i samrådsgruppen var inte överens då. RGP är med i samrådsgruppen, så de har alla möjligheter att vara med och få sin röst hörd. 

Patrik T Nilsson: har man diskuterat en samrepresentant för att representera de mindre organisationerna? 

Sten-Eric Svensson: pensionärsföreningen inom SJ är bara ca 300 medlemmar, så de är mycket små grupper. Televerkets förening är ännu mindre.

Rolf Johansson: polisen har också pensionärsföreningar. De fanns förut i Göteborg men om det fanns sammanslutning i Halland vågar jag inte säga. Den typ av förening träffas inte på det viset, utan det är mer kamratslig samvaro.

Helene Andersson: era föreningar har en röst på riksnivå. Därför har vi angett motsvarande gräns i reglementet för regionpensionärsrådet. Man behöver vara en samhällsorganisation om man ska vara representerad i Region Halland. 

Sten-Eric Svensson: om vi skulle ha utökade mandat, har ni inom Region Halland diskuterat det? Har man kommit någonstans med att följa upp vår förra skrivelse?

Helene Andersson: vi har diskuterat i första hand fler möten men det har också varit en sommar emellan och ett val som har gjort att diskussionerna har fått pausas något.

Patrik T Nilsson: det hade varit mer värt att ha några fler möten inplanerade för att uppnå regionpensionärsrådets syfte, istället för att utöka mandaten. 

Rolf Johansson: det är faktiskt både ordinarie ledamot och ersättare som är med i rådet, så ingen representant är ensam.

Ann-Margret Nilsson: det vore ändå bra om vi var fler ledamöter från varje förening. Om den andra representanten från ens förening har förhinder är man bara en som lyssnar på informationen i rådet och då är det svårare att återge.

Helene Andersson: vi ska se hur vi ska få till det framöver. 

Robin Rikardsson, analytiker inom Region Halland, presenterar den senaste konjunkturrapporten. Rapporten syftar till att ge en övergripande bild av konjunkturläget i Hallands län och uppdateras varje månad. Region Halland ansvarar för innehållet. Statistiken som används i rapporten är hämtad från offentliga databaser. 

I sin uppdaterade prognos konstaterar Konjunkturinstitutet att konjunkturläget har försämrats under sommarmånaderna och att Sverige går in i en lågkonjunktur nästa år. Orsakerna till den är höga inflationsnivåer och omfattande störningar i de globala värdekedjorna som en följd av Rysslands anfallskrig mot Ukraina.

Bland hushållen är det ekonomiska stämningsläget historiskt lågt, till och med lägre än under finanskrisen 2008. Som en följd av räntehöjningar och ökad inflation väntas konsumtionen att minska, vilket kan komma att få stor påverkan på det halländska näringslivet som har en stor service- och handelssektor.

På arbetsmarknaden syns än så länge inga spår av den förväntade lågkonjunkturen. Arbetslösheten i Halland befinner sig på den lägsta nivån sedan tiden före finanskrisen och antalet nya jobb som utannonseras ligger på höga nivåer. Men fortsatt råder det en matchningsproblematik på den regionala arbetsmarknaden. Trots många lediga jobb har 45 procent av de arbetslösa varit inskrivna på Arbetsförmedlingen i mer än 12 månader.

Regionen har ett statligt uppdrag att följa utvecklingen i Hallands län. En del av arbetet är att följa månadsvis hur konjunkturen ser ut i riket och Hallands län.

Halland region växer mer än riksgenomsnittet och länet har en så kallad ”storstagsgeografi”. Halland har goda förutsättning och fin utveckling över tid.

Halland är bland de län som har en stark arbetsmarknad. Arbetslösheten i Halland är ca 5%, 8 000 är arbetslösa och det räknar man som full sysselsättning i Halland. Tre fjärdedelar av de som är inskrivna hos arbetsförmedlingen räknas som ”särskilt utsatta” på arbetsmarknaden.

Sten-Eric Svensson: det saknas arbetskraft. De som inte har arbete saknar kompetens för de arbeten som finns lediga, det är ett matchningsproblem. Man borde införa lärlingssystem. Idag är det svårt att till exempel få ta i vanliga hantverkare: målare, betongarbetare, snickare. Det måste finnas möjlighet att utbilda dem, alla behöver inte ha gymnasieutbildning.

Vid dagens sammanträde informerar Anders Åkvist, chefläkare inom Region Halland, om covid-19-vaccinationer samt vaccinationer kring säsongsinfluensa. 

Anders Åkvist: det tas ca 800 prover per vecka. Det är stor skillnad mot tidigare i pandemin, när det var som flest var det ca 20 000 prover vissa veckor. 20 procent av de prover som tas är positiva, innan sommaren var samma andel ca 40 procent. Just nu är det sex patienter inlagda på sjukhuset som har konstaterad covid-19, men inga av dessa är inlagd på IVA och det är inte säkert att dessa patienter är inskriva på grund av att de har Covid-19. 

Vaccinationstäckningen är hög för de första 4 doserna. Vaccination för dos 5 pågår till alla över 65 år.

I Halland har vi lyckats bra med vaccinationstäckningen, framförallt inom särskilt boende. Inom hemtjänsten är vaccinationstäckningen 30%.

Förmodligen är många äldre också välinformerade om att det ska komma uppdaterade vaccin som täcker fler varianter av viruset, och att denna patientgrupp väntar med att vaccinera sig av den anledningen.

Lise-Lotte Bensköld Olsson: har ni pratat om detta i respektive pensionärsorganisationer?

Ann-Margret Nilsson: nej. Vi har bara pratat om att det är viktigt att man ska ta vaccinsprutorna.

Anders Åkvist: det är fortfarande konstandsfritt att vaccinera sig för alla.

Patrik T Nilsson: avseende frågan om påfyllnad om det går för lång tid emellan vaccinationerna, hur är rekommendationerna?

Anders Åkvist: det ska ha gått fyra månader emellan sprutorna, så om man inte har tagit en tredje bör man göra det. Från den 1 november kan man också börja boka vaccinspruta för säsongsinfluensan om man tillhör en riskgrupp. Från den 5 dec kan allmänheten boka tid för säsongsinfluensavaccin. 

Vid dagens sammanträde informerar Anders Åkvist, chefläkare inom Region Halland, om Region Hallands arbete kring benskörhet och bensköra patienter. 

Anders Åkvist: Region Halland följer nationella riktlinjer inom området osteoporos. Det finns också särskilda satsningar inom forskning på detta område.

Alla är inte vän med ordet benskör, det är olyckligt om man känner sig "skör" om man har fått höra att man har "benskörhet", det handlar snarare om att benet (skelettet) blir glesare och får sämre hållfasthet. Det handlar alltså om att man inte ska behöva bryta benen i onödan. 

Det finns ett begrepp, osteoporosfrakturer, som antyder att det finns ett direkt orsakssamband mellan att ha osteoporos och att få frakturer men så är det inte alltid. Diagnosen är mycket vanligare hos kvinnor. Inom vården brukar man tala om "lågenergifrakturer", vilket är frakturer som har skett med onormalt låg yttre påfrestning.

Det finns inget enkelt svar på frågan om man kan förebygga osteoporos och samtidigt är alla behandlingar intressanta för läkemedelsindustrin. 

Att identifiera osteoporos är tyvärr ingen effektiv väg för att minska benbrott. Alla som får lågenergifrakturer har inte osteoporos och alla som har osteoporos får inte lågenergifrakturer. Även om vi skulle hitta alla med osteoporos skulle vil förmodligen ha många lågenergifrakturer ändå. 

Man har värderat frågan om screening för att upptäcka osteoporos och påbörja behandling men i dagsläget finns inte någon rekommendation för screening. Har man haft en lågenergiskada kan man i efterhand fånga upp patienten och behandla eventuell osteoporos.

Ann-Margret Nilsson: man vill ha behandling, man är rädd för att trilla och göra sig illa.

Anders Åkvist: det är just benbrotten man vill komma åt, oavsett om de kommer av osteoporos eller av någon annan orsak.

Ann-Margret Nilsson: man ska alltså först bryta sig, sen får man behandling. Vi i rådet har hört talas om att det finns enkla metoder att se huruvida en person är benskör eller inte.

Anders Åkvist: det har funnits apparater som har köpts in från läkemedels-/hjälpmedelsutvecklare men man har kommit på att det ändå inte finns något bra sätt att se vem som är benskör och vem som inte är det. Resultaten från sådana mätningar i fötter och tänder är för dåliga eftersom det har upptäckts att resultaten från dessa apparater inte stämmer överens med bentätheten på de områden man egentligen vill mäta, så som höft och kotor. 

Lise-Lotte Bensköld Olsson: att få en tablett som ordination kan också ge det en falsk trygghet. Vi har haft mycket diskussioner om osteoporos förut i regionen.

Lågenergifrakturerna: om man tittar på ålder för dessa, när och hur de inträffar. Om målsättningen är att undersöka benbrott, går man vidare då för att exempelvis se om patienten har mediciner som rubbar balans, om man behöver plocka bort mattor hemma? Det är ju fallen man vill åt och frakturerna.

Anders Åkvist: jag vet inte om det finns statistik på hur och när sådan uppföljning sker, men jag kan försöka ta reda på det. 

Rolf Johansson: hur är det med förebyggande åtgärder så som motion och matintag?

Patrik T Nilsson: vi alla blir mer porösa i skelettet ju äldre vi blir. Kan man se tidigare hur  levnadsvanor påverkar? 

Anders Åkvist: det finns förebyggande åtgärder till exempel att förbättra balans och muskelstyrka. Det är alltid bra med motion, även om det tar mycket lång tid att genom dagliga promenader återuppbygga skelettet. Då handlar det mer om att bibehålla skelettets hållfasthet. 

Diagnosen ställs genom att bentätheten jämförs mot en kurva som visar befolkningens medelvärde på skelettets hållfasthet. Det finns ett personcentrerat vårdförlopp för benskörhet inom vården.

Anders Åkvist: vi behöver prata mer om benbrotten och mindre om just osteoporos. Det är just benbrotten man behöver komma åt. 

Rådet har uppmärksammats på att det finns medborgare i Halland som inte alltid har råd att åka med Resam. Vid dagens sammanträde lämnas tid för att diskutera frågan ytterligare. 

Sten-Eric Svensson: under en av mina promenader träffade jag en bekant som berättade att hon skulle egentligen vara på lasarettet för ett återbesök efter en operation men att hon inte hade inte råd att resa dit med resam. Hon hade ringt återbud och meddelat att hon var förkyld. Detta var den 15 i månaden, då hade hon 50kr att leva på fram till dess att pensionen kom. Det är självklart att man inte frågar grannarna om de kan skjutsa en till lasarettet. Hon hade behövt åka ambulans till sjukhuset när hon opererades och sedan hade det blivit två resor till för kontroller på sjukhuset. Det tillsammans är 600kr som är ganska mycket för en pensionär med låg pension att betala. Detta gör mig betänksam. Om hon hade fått åka färdtjänst hade det kostat 28kr istället. Det vill säga, om jag hade åkt och fikat med kompisarna hade det kostat en fjärdedel av vad hon behöver betala för att åka till sitt återbesök hos läkarna. 

Jag kommer att ta upp frågan Färdtjänsten och diskutera det hos dem också.

Helene Andersson: man kan inte åka färdtjänst till sjukhuset?

Sten-Erik Svensson: nej det får man inte till en sådan adress.

Ann-Margret Nilsson: om du till exempel ska åka till vårdcentralen ska man åka med resam, inte med färdtjänst. 

Johnny Rosenberg Bodmar: just resam är jag inte så insatt i. Jag kanske kan diskutera det med ADH (Driftnämnd Ambulans, diagnostik och hälsa)? 

Helene Andersson: nu ska ju Region Halland bli en kollektivtrafiknämnd. Då kommer verksamheten att samordnas på ett annat sätt. 

Sten-Erik Svensson: det är inte bra att jag ska behöva avstå från mitt läkarbesök för att jag inte har råd att åka till läkare.

Patrik T Nilsson: att avstå läkarbesök kan bli mycket dyrare för regionen i slutändan. Det här är ett strukturellt problem. Man behöver betala upp till högkostnadsskyddet, sen kan man åka mer. Det finns regler men detta är ett typiskt exempel på när det går mellan stolarna. Har man inte någon bra pension kan man behöva planera i ett halvår om man exempelvis behöver gå till tandläkaren. Jag tror inte att det är så fel på resam utan det är en kombination av det här med att det är inkomstbeprövat.

Ann-Margret Nilsson: när man har varit på vårdcentralen kan man be att de skickar beloppet på en faktura, men det gör de inte på Resam.

Helene Andersson: ska man börja inkomstpröva kostar det också i administration. Det finns båda sidor i detta. Det vore bra att få en bild på hur systemet ser ut. 

Ann-Margret Nilsson: hur kan kommunen bestämma vart jag ska åka?

Patrik T Nilsson: det handlar om att du behöver färdtjänst, oavsett om du åker och handlar eller åker till apoteket. Vi måste kunna mer om detta system.

Sten-Erik Svensson: själva organisationen som sådan fungerar som det ska, men det är just det med kostnaderna. Vi har ju inkomstbeprövat för hemtjänsten. Det tycker jag är helt rätt. 

Helene Andersson: ett till system som ska inkomstbepröva, det verkar inte vettigt. Vi tar upp ärendet på nästa möte, och ser om någon har möjlighet att komma och föredra information om detta för oss så att vi blir mer insatta i hur systemet är tänkt att fungera. 

Helene Andersson: vi gör en omorganisation i den politiska organisationen inom Region Halland. Hallandstrafiken ska göras om till en kollektivtrafiknämnd. De lokala nämnderna, som var en slags efterverkan av primärvårdsnämnder, läggs ned. Det ska istället bli en social hållbarhetsberedning som ska vara underställd regionstyrelsen. Målsättningen är att man ska ta med sig det som lokala nämnder har haft på sina bord. Än så länge är beredningen rätt så diffus i kanterna. Vi vet inte om vi landar rätt från början. Beredningen ska ha 9 ledamöter och 5 ersättare. 

Lise-Lotte Bensköld Olsson: det är viktigt att ha kvar den nära relationen med kommunerna. Det finns en hel del projekt där.

Helene Andersson: det finns risk för energibrist och det är en begynnande lågkonjunktur som vi bevakar hela tiden. Regionen samverkar med Länsstyrelsen och kommunerna gällande energitillgång i Halland med mera, där det till exempel diskuteras hur vi hanterar en eventuell energibrist i vinter. Vilka verksamheter hos oss ska vara igång och vilka är prioriterade?

Kopplat till energifrågan det är många företag som är oroliga och försöker följa med Almi och kommunernas näringslivskontor. Det finns också en liten påse pengar för energieffektiviseringar i serviceinrättningar på landsbygden.

Lise-Lotte Bensköld Olsson: det finns ett förslag på ett gigantiskt sjukhusbygge i Halmstad, 22 våningar då hela Galgberget skulle försvinna. Vi har bett om att se över översiktsplanen för att förbättra förslaget. Det är en begäran från Region Halland att man ska göra. Man kanske har tagit i lite i planerna för sjukhusbygget även om vi är en region som växer.

Den palliativa avdelningen i Falkenberg kommer att starta igång i mitten av oktober i år.

Flera vårdcentraler begär listningsstopp efter att det blev möjligt att göra så enligt ny lagstiftning. Vi har diskuterat detta i Regionens Hälso- och sjukvårdsutskott. Vi tittar på om det finns möjlighet att möta behoven av vård när fler vårdcentraler begär listningsstopp. I Varberg kan det bli belastning för vårdcentralerna i egen regi. Som skäl till listningsstopp anges personal- och lokalfrågor.

Det finns en remiss för ny äldreomsorgslag att besvara. I Halland har Falkenbergs och Halmstads kommuner blivit ombedda att besvara. Vi också bestämt att Region Halland också kommer att svara på den eftersom det är viktigt att ge våra synpunkter på det. Det handlar mycket om samverkan mellan kommun och region. Remissen ska vara besvarad senast den 15 nov.

Helene Andersson: Regionpensionärsrådet kan ha ett extra möte i slutet på oktober för att kunna lämna synpunkter till Regionen på hur regionen ska tänka när vi bereder svaret. Om det finns möjligt kan vi säkert få ett bildspel utskickat i förväg. Vi kan också skicka ut länk till presentationen som visades på regeringens pressträff.  Vi beslutar att vi skapar oss ett extra möte kring denna fråga så att det är möjligt från regionpensionärsrådets sida att göra inspel till remissvaret. 

Inbokade programpunkter för Regionpensionärsrådets Temadag  den 21 april 2023:

1. Christian Rück, psykiater och professor i psykiatri samt forskningsgruppsledare vid Karolinska Institutet.

2. Camilla Andersson, verksamhetschef vid vårdcentralen Fjärås, informerar om vårdcentralens äldremottagning.

Helene Andersson: i april månad 2023 är det många på den politiska sidan som är nya och som vill komma och lyssna på temadagen.

Ann-Margret Nilsson: vad vill politikerna veta?

Patrik T Nilsson: jag tror att den dagen och det utbytet vi politiker får genom att sitta med och lyssna ger mig mycket i mitt politiska värv.

Johnny Rosenberg Bodmar: Vårdcentralen Fjärås, det är bra att de kommer så att de nya politikerna får höra på deras framgång. 

Helene Andersson: vi skulle kunna ha någon programpunkt kopplat till uppdraget Nära vård. Det finns ett politiskt samarbetsforum för kommuner och regionen för uppdraget. Tjänstepersoner från både kommun och region skulle man kunna bjuda in så att åhörare har chans att ställa frågor om exempelvis hemsjukvårdsavtalet. 

Sten-Eric Svensson: det är inte alla patienter/brukare som kan hantera att höra på diskussioner kring vems ansvar det är att betala för den vården man får. Det är ofta sådana diskussioner kring hemsjukvårdsavtalet.  

Patrik T Nilsson: avtalet syftar till att bort frågor om vem som ska betala. En del av varför man skrev om avtalet syftar till om att det inte ska bli diskussioner om vem som betala. Betalningen ska inte vara en faktor som bedömer om man ska få vård eller inte. Om vi bjuder in representanter från samarbetsforumet för kommuner och regionen kan de få till sig exempel på vad som inte funkar inom avtalet.

Ann-Margret Nilsson: det är kommunikationen som inte fungerar. Alla har inte helhetssyn på var man som patient är i hela kedjan. Där för kan man tyvärr komma hem och se att det inte finns en säng eller ingen hemtjänst bokad.

Johnny Rosenberg Bodmar: det finns en koordinator på Hallands sjukhus som har förbättrat situationen. Halmstad kommun diskuterar hemtagningsteam. Det borde lösa några av problemen.

Ann-Margret Nilsson: det är många nya handläggare inom den organisationen som inte kan eller vågar tänka längre, man kan inte tänka stort och gå utanför boxen.

Patrik T Nilsson: man anställde en koordinator på sjukhusen att se till att mötena avseende SIP är planerade. Det har faktiskt blivit bättre. 

Ann-Margret Nilsson: ibland blir det mycket diskuterande om problemen istället för möjligheter. Det är svårt att veta vem man ska vända sig till om man har hemsjukvård/vårdcentral/hjälpmedel. Det är ett virrvarr av information. 

Sten-Erik Svensson: jag ringer till min vårdcentral, som ringer till hemsjukvården, som ringer till hemtjänsten. Det är så omständigt.