Hoppa över navigering

Möte 2018-06-21

Central Samverkansgrupp
08:30 - 12:00 Utvecklingen, Södra vägen 5, plan 3
  • Mötets ordförande förklarade samverkansmötet öppnat.

  • Dagordningen godkändes.

  • Ordförande presenterade sig och beskrev sin yrkesbakgrund. Hon öppnade upp för samtliga fack att bjuda in henne löpande till möten i olika aktuella frågor.

    Ser det som ett bra sätt att få mer kunskap om varandra och en bra dialog.  

    Kommunal och Hallands läkarförening lyfte båda det hårda bemanningstrycket, vårdplatser, bemanningspersonal. Platsbristen är det största problemet i vardagen anser Kommunal. 

    SACO har 15 förbund att samordna. Lite olika sakfrågor som drivs från olika förbund. SACOs professioner har dränerats inom närsjukvården, vilket de ser som ett stort bekymmer.  hälso- och sjukvårdstrategin är inte tydliggjord ut i hela organisationen, vilket skapar otydlighet kring mål och riktning.

    Ledarna - allmänt upplever chefer, framförallt 1:a linjen att det inte finns förutsättningar att göra det man behöver, pga avsaknad av pengar. brister också på sina håll i stöd till chef som varit sjukskriven och är tillbaka på deltid, men har ändå uppdraget kvar på heltid.

    Per- skapar bekymmer med att alla vill bli av med problemet, patient skickas runt mellan avdelningar och förvaltningar för att de själva inte kan hantera ärendet just nu. Vi har inte budget är ett mantra, önskar istället att man tittar på vilka möjligheter har vi inom ramarna trots allt.

    Vision saknar långsiktigheten, för mycket ett verksamhetsår i taget. Ser också att man monterar ner i närsjukvården, fast man har mål att öka tillgängligheten för patient, vilket på lång sikt koster mer än den besparing man gör just nu.

    Göran Stjernstedt kommer kl 13 på onsdag nästa vecka. Bjud in CSG till det, är en idé från Mikaela. Arbetsutskotten och HSU är inbjudna till detta. Anna kollar med Ola om möjlighet att delta. Fullriggaren HSH.

    Vårdförbundet: Den bild som Kommunal beskriver delar inte de. SSK jobbar på. Professionsfrågan är bekymret för dem inom närsjukvården. Om de får de uppdragen som behövs för att utveckla vården kommer det bli jättebra. Bygga upp närsjukvården och förutsättningarna där för att utveckla kommer leda till förbättringar. De har många personärende och mycket tjafs med FK just nu. Möttes av en positivism vid besök på HSV, väldigt roligt att se. Operation är dock ett bekymmer i både Vbg och Halmstad. Är kopplat till en dysfunktion mellan chefsleden och med arbetsmiljön i arbetsgruppen. Allmän lite bättre förhållanden för SSK-grupperna, exkl närsjukvården.

    Mikaela - vi har förståelse för er oro för närsjukvården. Här kommer vi behöva titta på olika delar.

    SACO önskemål om att Mikaela kommer till CSG med jämna mellanrum, då CSGs representanter har koll på statusen för varje yrkesgrupp och gärna delger detta för att vi tillsammans ska kunna förbättra.

     

     

  • Förvaltningschef öppnar upp för dialog kring förvaltningens verksamhet.

    Sammanfatta vad saco önskar höra idag: Vad vill vi med närsjukvården idag, vart är vi på väg. Ska vi fullfölja fg förvchefs linje, tar vi paus inför valet eller vad händer? ASCO ser problem i förvaltningen som behöver lösas här och nu.

    Kaarina förstod snabbt att det fanns ett stort missnöje när hon började. Startade därför att bygga en stadig bas, vilket är det fokus hon haft sedan dess tills nu. Tydligt att det var missnöje med den organisation som fanns och otydlighet kring vem som ansvarade för vad. Visionerna hade inte heller förståtts av medarbetare ute i organisationen.

    Såg en brist i att områdeschef hade lite stöd, de har nu fått egen stödpersonal till sig för att kunna delegera uppgifter och fokusera på styrningsdelen. Minskat på staben på förvaltningsnivå till fördel för bemanningen på områdesnivå.

    Nu jobbar Magdalena Barkström tätt med varje chef för att se hur de kan skapa en bra arbetsplats på varje ställe utifrån den arbetsplatsens förutsättningar. Varje vårdcentral har sina specifika bekymmer.

    SACO ser att man brandsläcker på vårdcentralerna och drar ned bemanning pga budget, vilket går emot våra övergripande mål. Hur springer vi ikapp? eller väljer vi att gå en egen väg mot nationella intentioner?

    Kaarina - RH har inte definierat vad nära vård är ännu eller varför vi ska jobba med det. Steg 1 är att göra detta. Det finns mao ingen direkt linje från nationell nivå till RH-nivå. Region Jönköping t ex har kommit långt i detta, så även VGR. Men vi är inte där ännu och kan inte sätta mål för detta innan steg 1 är klart. Vi är lite sena, men definition och beslut måste till först, annars blir det inte bra på sikt ändå.

     

    Magnus - chefomsättningen är hög, vad gör ni åt problemet och hur tänker ni kring det?

    Kaarina - ja, det har varit hög omsättning och det är inte bra att den är så pass hög på sina ställen. Vi har jobbat med att individualisera detta för att se vad det beror på - hur ser arbetsplatsen ut, förutsättnignarna mm.

    Skapar mer förutsättningar i höst genom en chefsutbildning i modultänk. Pilotas inom närsjukvården, men tanken är att den ska kunna användas i hela RH på sikt.

    Intentionsförklaring att inte ha fler än 35 medarbetare per chef. Är avhängigt verksamheten, så kan skilja sig åt per verksamhet, tittar på det.

    Margareta, vi har också jobbat med kravprofilen för chef, vad behöver man ha med sig in för att klara av uppdraget. En komplicerande faktor är också att som vårdcentralschef är man långt ifrån sina kolleger rent geografiskt. Jobba med intäktsfinansiering och jobba med listning är områden som många chefer inte riktigt förstått innebörden av innan de tillträdde tjänsten. Detta ska vi förtydliga i rekryteringen, samt stärka förmågan.

    Vårdförbundet, vi har inte skickat in frågor före mötet av en anledning. De har redan lyft detta i tidigare sammanhang.  Vill skicka med att politiken inte fattat de beslut som behövs, men också att det finns fattade beslut som varit bra. Den ekonomiska frågan har dock inte fått följa med beslutet, varför det inte landar bra ändå, inom ?verksamhet?.

    Förutsättningarna kraven, vad ska vi göra - Vårdförbundet är gärna med och för dialog och hjälper till i dessa frågor.  

    Kaarina, det som man beskrev för två år sedan och det som är status nu vid vårens uppföljning skiljer sig åt ganska mycket, så det har hänt en hel del. Det har bl a blivit väldigt mycket telefonsamtal för SSK, vilket vi behöver genomlysa mer. Vem som ska ta hand om vilket samtal, för att få ned den tiden för SSK generellt.

    Vision, ang rekryteringsprocessen. Har ett intäktskrav, vilket skiljer sig från andra vårdverksamheter. Den enskilda vårdcentralen behöver mer stöd i detta. de är inte ekonomer och ska inte vara det helller. Bra att man jobbar med chefsfrågan. Får signaler att det nu går åt rätt riktning. behov av långsiktighet, finns ekonomiska problem i närsjukvården, vilket löser sig genom nerskärningar, och så har vi nationella målen kring nära vård, som vi tolkar som att närsjukvården bör öka. Hur går detta ihop?

    Kaarina - den framtida nära vården kräver resurser och då måste resurser flyttas från annan verksamhet till just närsjukvården. Det beslutet behöver fattas av politiken. Innan dess kan närsjukvården inte härbärgera allt.

    Ser intäktsfinansierad verksamhet som en fantastisk möjlighet. Vi kan skapa nya möjligheter genom att skapa nya intäkter på ett helt annat sätt än anslagsfinansierad verksamhet kan göra. Förvaltningen har en skuld från flera år som nu ska betalas tillbaka. Det måste vi göra oavsett i år.

    HLF önskar svar på RHs ställningstagande kring digitaliseringen i vården, med digitala möten som går på nolltid och som inte kostar extra.

    Kaarina, ja det finns det tänket och det finns till viss del på sina ställen idag, t ex digitala vårdcentraler i glesbygden, ex slätröntgen är utvecklad. Halland och Gotland är sist i Sverige dock. Ungdomsmottagningar är en del av primärvården i flera regioner. Om vi hade haft det i RH hade vi inte varit sist, för den har vi utvecklat i t ex Hylte.

    Vision, vi behöver arbeta mer via Skype mm i vårt interna arbete parallellt. De digitala mötena och svaren kräver även att något är beredd på att ta emot ärendet.

    Kommunal, för usk springer de för fort när någon är sjuk, den ersätts inte. I övrigt är denna grupp inom primärvården den som är mest nöjd inom RH.

    SACO: ang utvecklad arbetsfördelning ska den även i fortsättningen satsas på. tillsätts inte vakanser för SACOs yrkesgrupper, en osynlig nedskärning. Vi förstår att varje VC inte kan ha multidisciplinära team pga budget, men finns det åtminstone tanken att man kan bygga dessa team i noder/centralt, så att man någonstans har tillgång till dessa team. Det blir spinoffeffekter där man slussas vidare inom sjukhusen istället. hur kan vi organisera närsjukvården framöver? Kommer man satsa på det geografiska nära med bara doktor, SSK kompetenser eller vad är intentionen?

    Kaarina, jag skulle vilja bolla denna fråga med områdeschefer och medarbetare där. Jag har ingen egen bild av detta idag. Från 1/1 kommer ny vårdgarantilag och det inbegriper alla legitimerade yrkesgrupper. ett besök hos psykolog, arbetsterapeut mm är likvärdig med ett läkarbesök, vilket är en sporre för vilken kompetens man ska träffa först. Har erfarenhet från multidisciplinära team på sjukhus, och där är det de svårare ärendena som hanteras.

    Isa, menar inte att hela teamet ska aktiveras, utan rätt funktion för just den patienten fortfarande inom primärvården och inte skickas till sjukhusen för den kompetensen med lång väntan som följd.

    Kaarina, det står inte i Vårdvalet att diateister ska finnas i primärvården idag. Man kan styra mycket genom att ändra uppdraget.

    Vårdförbundet, ang doktorsappen, de flesta av deras medlemmar använder sig av denna privat och tycker den är bra. Ingen kö, ingenting, får det den vill ha och är nöjd snabbt. Fokuserar vi för mycket på sjukdom? De flesta är egna individer som vet vad de vill och inte har så komplicerade behov.

    Det är skillnader i förhållande till vården i våra olika geografiska områden. Landsbygden generellt besvärar inte om det inte är riktigt illa, dvs individer beslutar strömmarna inom vården, inte våra styrmedel egentligen.

     

     

     

     

     

    Bilagor

  • Stöd i hantering av den nya mötesappen.

    PAtrik och Ingela Kange.

    Patrik berättade att Meetings plus, kommer att ersätta denna app 25/10 i samband med RF. CSG har även möte samma dag, så vi blir troligtvis först ut med nya appen.

     

    Ingela, vi har förstått att CSG har önskemål om att dela dokument till sina styrelse mfl. Därför har vi förslag på work-around just nu. Hon visade hur man kan dela via mail till en mailgrupp. Därmed skapa officiella Exchange-mailgrupper alternativt göra som Lennart gör idag, löser via kopiera sin grupps mailadresser i Outlooken och klistra in dem i Meetingsmailen. Fungerar bra. Går också att maila till dig själv, så kan jag maila det vidare från Outlooken till mina personliga grupper där.

    Patrik visade en bild av nya appen.

    Isa, SACO, kommer vi kunna ha appen på datorn?

    Patrik, vi kommer troligtvis inte köpa licenser för det. Däremot kommer det finns möjlighet att ta del av handlingarna på webben, vi kan välja om det läggs internt eller externt. samverkan bör i så fall läggas internt troligtvis.

    Vision, det som inte är offentligt är väl kallelsen till RS då den är preliminär.

    Ingela kollar vidare varför det fungerar för Per men inte för Isa. De tar direktkontakt med varandra.  

    Görel, man kan inte göra anteckningar i appen. Patrik, det kan man genom att dubbelklicka.

  • Redovisning och dialog kring arbetsgruppens förslag.

    Peter Lerner beskrev uppkomsten av arbetsgruppen kring Time Care och schemaläggning, särskilt med förtydligande kring vad som gäller under semestern. Kommunal och Vårdförbundet, samt representanter från psykiatrin och HS utsågs som representanter i gruppen, som leddes av HR-arbetsrättsteamet.

    Peter gick igenom det nu utformade förslaget. Oavsett förslag kommer kollektivavtalstecknande göras separat från samverkan.

    Magnus Lönn, Ledarna, vad bygger helgerna på?  Det finns ju väldigt olika överenskommelser inom Regionen idag om hur många helger man jobbar idag. Definitionen av helg påverkar därmed semester/helger olika. Vissa arbetsplatser jobbar aldrig i grunden två pass lör eller sön idag och får därmed orimlig koppling till semesterdefinitionen. Bör därmed inte dessa överenskommelser ligga på förvaltningsnivå?

    Görel, det blir orättvist när ej regionövergripande riktlinjer.

    Vårdförbundet, har ett förslag att antal helgpass sänks i förhållande till antal semesterveckor, t ex ... enligt "semester/helger".

    Lennart, Vision, håller med Vårdförbundet, att sem/helg är utgångspunkt i definitionen och utifrån det antal helger man jobbar på den avdelningen.

    Är det OK att söka sem på bara en helg? Det ser Vårdförbundet som ett behov att kunna göra, och det görs idag.

    Joachim jag ser utifrån dagens dialog att det kommer bli svårt att ha ett regionövergripande förslag. Camilla, det går att göra regionövergripande om man formulerar sig annorlunda. Förslaget idag passar HS inte alla övriga förvaltningar.

    Magnus - alla har inte samma förutsättningar, då det ser olika ut och chefer blir bakbundna till att hitta lösningar som passar deras verksamhet.

    Joachim, vi tar upp frågan igen, efter att vi funderat vidare utifrån dagens dialog. Återkommer till CSG igen.

      

  • Förtydligande av ärendet inför Regionstyrelsens beslut.

    Stefan Sorpola förtydligade bakgrunden till att arbetsgivaren tänker tillsätta en utredning. Inte ute efter en kvalitetsförsämring. RK ansvarar för att kostnadsberäkna olika alternativ i nära samarbete med RGS, psykiatrin mfl verksamheter.  Rapport ska redovisas 2018-11-12.

    Vårdförbundet, det står att det finns en utredning om att kommuner inte kan samarbeta, men Stefan informerade nu om att det finns en dom från Tyskland...

     

    Camilla, tre sjukhus, varav två akutsjukhus i ett litet område som Halland, varför ska man utvärdera detta och ev bygga om, innan vi vet vad vi ska ha för lokaler i vilka verksamheter. Besluta de stora verksamhetsbesluten först. Maten på sjukhusen har ett extremt stort värde för patienterna. Det finns bevis på att patienter som bor hemma och som får kyld mat via hemtjänst har svultet ihjäl, då den inte är OK. Vårdförbundet är memot en utredning. man vet redan konsekvenserna för lagad eller inte lagad mat. Dessutom miljöperspektiv och logistik inte ok. Resurserna i dagens kök är inte heller ok, så det behöver man istället titta på.

    Görel, människor vill ha mat som lagats idag. Man behöver inte 15 rätter att välja på, viktigare att den är vällagad och god mat som inte skickas kors och tvärs. Går åt mycket mer personal om vi ska ändra systemet.

     

    HLf, vem ska hålla reda på vart maten ska ta vägen med 15 olika rätter. dessutom kanske någon har bytt avdelning. varför bygga in något för att det ser bra ut? Nej tack.

     

    Vision, håller med om att det finns ett antal olika utredningar med fördelarna med varm lagad mat på plats och logistikkaoset om vi skulle ändra på detta system. Saknar även miljöperspektivet, all plast.

    Magnus, frågan var om att göra en utredning. Vill man utreda, så viss, men det kostar, och vi har redan flera utredningar att luta oss tillbaka på.

     

    Ledarna är emot utredning om det innebär en extra kostnad. Om man kommer fram till det vi redan idag vill, så kan den användas i positiva sammanhang.

    Hlf, emot utredning, ingen kommer våga fatta beslut när resultatet kommer.

    SACO, nej till utredning, varför utreda något som leder till något vi inte vill. nära vård med kvalitet, leder inte till kvalitet, ev besparing av någon krona.

    Vision, onödig utredning, patienter som äter på plats tillfrisknar fortare och vi tror tt det finns flera dolda kostnader, samt det saknas miljöskäl.

    Vårdförbundet, vi fick inte ha mat på avdelningarna av sanitetsskäl.

    Göre, nej, det har redan utretts. vi vet vad människor vill ha och vi bör göra rätt för patienten.

    Stefan sammanfattade vad han tar med sig - logistikproblemet, avvalta tills man vet vad man vill med sjukhusen, bemanningsproblem, miljöproblem, behöver inte 15 olika rätter, dolda delar som påverkar kostnaden, utredningen tar tid från andra uppgifter.

    Bilagor

  • Information kring syfte och reviderad tidsplan för införande.

    I juni fg år fattade HSU beslut om att erbjuda 40-åringar i Halland riktade hälsosamtal. Dessa skulle införas under 2018. Nu reviderar vi tidsplanen där vi istället tänker komma igång med piloter i höst för en bred implementation under 2019. Hon beskrev bakgrund med riskfaktorer till vanliga sjukdomar som till stor del beror på levnadsvanor. Arbete med formerna för samverkan med Region Jönköping har pågått under våren, då de kommit långt fram med detta koncept och ta tillvara på deras erfarenhet och deras digitala koncept. De har påvisat väldigt bra resultat även om bara ca 50 %igt deltagande av målgruppen.

    Integration av systemen tar väldigt långt tid, därav mindre skala nu. Planerar nu för stödstrukturen, med utbildning mm.

    Visade och gick igenom modell från Region Jönköping på hur det är tänkt att se ut även i Region Halland.

    MI-samtalsteknik och en tvådagars utbildning i metod och hälsosamma levnadsvanor kommer vara ett krav för den personal som håller i samtalen.

    Isa, hör ingenstans att dietister ska vara de som håller i dessa samtal? Övervägande del av personerna kommer troligtvis ha behov av just denna kompetens.

    Karin, det är andra yrkeskategorier som är tänka i första hand.

    Vårdförbundet, samtalet är en sak och de som behandlar kan ju vara andra. Förebyggande vårdarbetet är jättebra i detta och distriktsssk är de som har en högskoleutbildning i denna fråga.

    Karin: Startbidrag finns kopplat till införandet av systemet, sedan ersättning löpande per genomfört samtal.

    Lennart Johansson, Vision, nu ska vi starta något bra och långsiktigt, samtidigt som vi sparar pengar inom samma verksamhet. Hur går det ihop? Finns det pengar till 2019?

    Karin - ja, det finns klart beslut för finansiering av införandet även nästa år.

    12 vc är intresserade av att vara piloter i år. 6 st kommer att väljas för i år.

     

    Bilagor

  • Möjlighet att lämna synpunkter och ställa frågor kring övriga kommande RS-frågor.

    Observera här bifogade handlingar inför extra RS-möte 2018-06-20 angående Regional infrastrukturplan 2018-2029. Regionfullmäktige fastställde planen 29 november 2017. Regeringen beslutade 31 maj i år att fastställa finansieringen av de regionala infrastrukturplanerna och att regionfullmäktigeförsamlingarna ska fastställa de regionala planerna efter regeringens fastställelse. Därav följer att Regionfullmäktige behöver konfirmera tidigare fattat beslut. 

    Vårdförbundet. inget.

    Ledarna, inget.

    Vision - ville höra mer om månadsrapporten, ytterligare försämrat resultat, vi skulle inte ha inhyrd personal-även om trenden är sjunkande. Närsjukvården har väldigt hög personalomsättning. Joachim bemötte det med att Kaarina pratade om bland annat just detta tidigare idag.

    Hlf, hade varit intresserad av att höra mer om konsekvenserna efter fattade beslut. Vi har mkt patienter från Lund, vi har mycket bättre kost än där. En bra signal, ta vara på det.

    SACO: stärkt stöd till fastighet, SACO stöder det förslaget. Hoppas att detta främjar tanken om en övergripande regionhallandsstrateg, att den funktionen behövs fortfarande. som även har koll på kommunerna.

     

    Bilagor

Vi använder cookies på denna webbplats för att förbättra din användarupplevelse.